_____
350
___________________________________________
JÄRNETS METALLURGI
Al/),,______________+ 1880°C Silver*______________4- 96.8° C
CaO.................» 1900 Guld*______________» 1063,5
MgO______________» 2250 Koppar*______________» 1064,9
Mineralbildningens beroende av smältmassans kemiska sammansättning. Allt efter heia slaggmassans kemiska samman-sättning är del först utkristalliserande mineralet:
Olivin i de basiska och tämligen Mg- eller (Mg, Fe-, Mn-)rika slag ger, som äro mera basiska än efter silikatgraden (surhetsgraden) 1,6 o —1,6 5, och som samtidigt hålla minst så mycket Mg, Fe, Mn som 0,4 5 (Mg, Fe, Mn):0,5 5 Ca.** Om AlaO3-hallen är mycket låg, kunna olivinmineralen bildas i ännu Ca-rikare slagger.
Ett melilith-minerai (åkermanit-melilith-gehlenit) är del forsi kristalliserande i basiska och Ca-rika slagger, nämligen vid närvaro av en måttlig mängd A12O3, och då surhetsgraden högst uppgår till 1,5 5—1,6 0, samtidigt med alt Ca-halten är större än 0,5 6 Ca:0,45 (Mg, Fe, Mn). Åkermanit bildas i de tämligen Al2O3-fattiga slagger, vilkas surhetsgrad ligger mellan c:a 1,30 och c:a 1,55 eller 1,60. Egentlig inelilith utkristalliserar i något mer basiska och mer Al2O3-rika slagger och gehlenit i ännu mera basiska och samtidigt mycket Al2O3-rika slagger.
Overgå vi liil slagger med högre surhetsgrad än c:a 1,6 0, är där det först bildade mineralel ett bisilikat (enligt den mineralogiska nomenklaturen metasilikat), som, beroende på forhållandel mellan Ca och Mg, antingen utgöres av det hexagonala Ca-bisilikatet (undantags-vis av det härmed polymorfa mineralet wollastonit) eller augit eller enstatit.
Det hexagonala Ca-bisilikatet (undantagsvis wollastonit) bildas blotl i slagger med övervägande Ca och foga Mg eller (Mg, Fe, Mn), nämligen med minst 0,7 0—0,7 5 Ca : högst 0,3 0—0,2 5 (Mg, Fe, Mn), (eller med högst 8—9 % MgO, FeO, MnO).
Augit bildas inom den stora differensen av 0,7o—0,7 5 Ca:0,3O —0,2 5 (Mg, Fe, Mn) och 0,3 Ca : 0,7 (Mg, Fe, Mn), således i bisilikal-slagger med några få procent A12O8, vid närvaro av mellan c:a 8—9 % och c:a 22 % MgO saml mellan aa 32 och c.a 15 % CaO.
Enstatit (rombisk pyroxen) bildas först vid ännu högre MgO- och ännu lägre CaO-halt, alltså i bisilikatslagger med mer än c:a 22 % MgO och mindre än c:a 15 % CaO. Men dylika slagger användas blott rent undantagsvis, och i de tusentals kristalliserade masugns-slagger, som jag sett, har jag endast ett par gånger iakttagit enstatit.
De mycket SiO2-rika eller mycket sura masugnsslaggerna äro, som bekant, emaljartade. En antydan till emalj, särskilt utpräglad i hastigt avkylda glasslagger, börjar redan visa sig vid surhetsgraden c:a2,3 5 —
* Enligt mycket noggranna undersökningar, utförda med Le Chateliers pyrometer av L. Holborn och A. Day. (Ann. d. Physik, 4, 1901).
** Det stökiometriska forhållandet 0,45 Mg: 0,55 Ca motsvarar t. ex. 23,08 viktsprocent MgO: 32,oo viktsprocent CaO.