ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
____________ _________ __________________ _____ •IÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN 349 Hexagonalt kalkbisilikat, CaSiOs eller (Ca, Mg, Fe)SiO3, dar Ca endast till en helt lilen del är ersatt med Mg och Fe, uppträder i korta sexsidiga prismor sådana som fig. 6. Delta mineral bildas blotl i mycket kalkrika bisilikatslagger, se analyserna 1—8. Wollästonit, enstatit och glimmer uppträda så ytterligl sällan i slagger, all vi, vad dein beträffar, kunna nöja oss med analyserna n:r 2 och (5. Rhodoniten (eller manganpyroxen), soni kristalliserar i del triklina systemet, är karaktäristisk för de MnO-rika eller både MnO-och FeO-rika slaggerna från sur bessemer- och martinprocess, när dessa slaggers surhetsgrad är minst c:a 1,6-silikat, d. v. s. deras halt av SiO2 uppgår till minst c:a 43 %, se analysen n:r 7. I mera basiska slagger från samma processer bildas mangan- eller mangan-järn-olivin, tephroit; se sid. 6—7. Kn rhodonitkristall är ofta 1 till 2 cm lang och med stärkt speglande ytor. Av fig. 7 synes dess knivspetslika form, liksom huru begrænsningen utgöres av en stor yta (a), de smala sido-ytorna (b\ n’, in) saml de likaledes smala ytorna (s, o) på den sneda toppen. Spinell forekommer blott i basiska och samtidigt både A12O8-och MgO-rika slagger, men aldrig i större, utan endast i mikroskopiskl små kristaller (oktaedrar). Vid svenska masugnar användes knappast någonsin så basisk lerjords- och talkrik beskickning, att spinellbild-ning äger rum* Spinell angripes icke av vanliga syror (svavelsyra, saltsyra etc.) och ej heller av fluorvätesyra. Magnetit uppträder i oktaedrar, som nästan alllid äro stärkt skelettartat utbildade efter de Ire mol varandra vinkelräta kristall-axlarna. Korund, som består av ren lerjord Å12O3, bildas i slaggerna från Goldschmidts aluminotermiska processer. Mineraliernas smältpunkter. Dessa äro funna till: Pyroxen-mineral Ohviner (Olivin, (Mg, Fe)2 SiO4, med ett par % beO................... |Fayalit, FeäSiO,................................................ fDiopsid, CaMgSiaO6 med c:a 1,5 % Fc()................... | Hedenbergit, CaFeSi3O6...................................... rEnstatit. (Mg, Fe)2 Si2O6, med en ringa mängd FeO . . ! Hypersthen, (Fe, Mg)2 SiaO6, med något MgO________________ Rhodonit, (Mn, Ca)2 Si2O,. med något CaO___________________ ['Wollästonit, (Ca, Mg\ Si2O6, med ringa mängd MgO . . . < Hexagon. Ca-bisilikat, (Ca, Mg, Fe) SiO3 med ringa mängder MgO och FeO . .......................... Faltspat-arter (K-fältspat, ortoklas, KA1Si3O8................................s । Na-fältspat, albit, NaAlSi,O8................................* Ica-fältspat, anortit, CaAl„Si2O8..........................• ’ Magnetit, Fe,O4................................................’ Kvarts, SiO2_________________________________________1700 (eller * Kanske i smäländska myrmalmsslagger? 1400°C 1065 » 1240 » 1100 » 1375 » 1180 » 1180 » 1250 • 1250 » 1210 » 1155 » 1240 • 1250 » 1750) » 0—a.