348
JÄHNETS METALLURG!
Färskslagger och flertalet flamugnsslagger hålla huvudsakligen fayalit eller järn-olivin (Fe, R)2 Si O4 och magnetit Fes O4, det sist-näninda stundom i ganska riklig mängd.
Det må på forhånd påpekas, att slaggmineralen oftast äro på grund av utkristalliseringens hastighet mer eller mindre skelettartat utbildade och facetterade. En större kristall utgöres då av en hop sammanvuxna småkristaller, som äro i det närmaste parallella med varandra. Ofta kan man uiskilja vissa växtriktningar, som underlätta mineralens bestämmande.
Olivin, som kristalliserar rombiskt, forekommer nästan alltid i tunna tavelformiga och rektangulära kristaller, pi. LV lig. 1 och 2.
I inasugnsslagger äro olivinkristallerna sällan längre än 5—8 min, men i skärstens-, bessemer och martinslagger får man se vida större, som ofta uppnå en längd av 1 å 2, någon gang 3 cm.
Olivinmineralen bildas endasl i tämligen basiska och på (Mg, Fe Mn) O-rika slagger; se analysen n:r 15.
Melilith-mineraler, d. v. s. åkermanit-inelilith-gehleint, kristalli-sera kvadratiskt (tetragonalt). Kristallerna, som speciellt hos åkermanit (fig. 3) äro tämligen tunna och tavelformade, äro korta och i allmänhet begränsade blott av bas- och prismaytor. Prisman är kvadratisk med 90° vinkel mellan sidorna.
Stundom uppträda också små prismaytor av andra ordningen, så att hörnen på kristallens basytor bliva något avstympade såsom i fig. 4 b.
En melilithkristalls projektion på tavelplanet (basen) är antingen füllt kvadratisk (fig. 4 a) eller också kvadratisk med avskurna hörn (fig. 4 b), om dar även forekommer en prisma av andra ordningen.
I drushål sittande åkermanit- och melilithkristaller äro ofta rätt stora, så att understundom tavelkantens längd kan uppgå till 15 2 cm.
Melilithmineraler uppträda i basiska och kalkrika slagger; åkermanit i slagger sammansatta som n:r 9, melilith i mera basiska och lerjordsrika, n:r 11, och ge|ilenit i stärkt basiska och samtidigt både kalk- och lerjordsrika slagger, n:r 12—13.
Augit, som kristalliserar monoklint, är i slagger alltid prismatisk, med längdriktningen efter c-axeln. Kristallerna äro ofta 1 cm, stundom liil och med 2 å 3 cm långa. Kristallerna äro ofta utpräglat skelett-formiga och facetterade, så att skärningslinjerna mellan de olika kristallytorna büva föga framträdande. Elt exempel hårpå synes i fig. 5.
Augit, som är ett bisilikatmineral, bildas i medelsura masugns-slagger, vilkas surhetsgrad ligger mellan c:a 1,6- och 2,5-silikat, och vilka hava ett medelforhållande mellan CaO- och MgO-halterna i enlighet med analysen n:r 3. Dylika slagger äro mycket vanliga vid svenska masugnar, varför också augiten är ett dar ofta förekommande slagginineral.