JÄRNETS UTBKINGANUE UK MALMEN
351
2,4 0 hos slagger med ungefär lika stora mängder Ca och Mg. I slagger med surhetsgraden 2,5 0—2,7 5 är emaljen något mera framträdande, och trisilikatslaggerna (surhetsgraden 3,o o) äro stärkt emaljartade. Ännu SiO2-rikare inasugnsslagger användas nu för tiden endast i rena undan-tagsfall eller måhånda icke alls, emedan de äro så ytterligt trögflutna.
I slagger, vilkas sammansättning just ligger på gränsen mellan tvenne ’individualisationsområden’, kan man i drushål päträffa bägge mineralen. Så t. ex. har jag i drushål i slagger av surhetsgraden c:a 1,6 0 och med omkring 2 delar Ca på 1 del Mg, funnit kristaller både av augit och åkermanit. Och kristaller av olivin och melilith har jag funnit tillsammans i drushål i slagger av singulosilikatets surhetsgrad eller något däröver och med några procent A12O3 samt 0,4 6 (Mg, Mn, Fe): 0,5 5 Ca.
Kännedomen om slaggernas kristallisationsforhållanden kan komma till användning för bedömande av deras kemiska sammansättning. Någon kännedom om slaggernas sammansättning kan man ju alltid få ur kännedomen om malmernas och beskickningsmedlens sammansättning. Men ofta har man icke tillräckligt noggranna malmanalyser, och malmernas sammansättning kan för övrigt växla inom vissa grän-ser tid efter annan.*
Vid flera svenska masugnar, som jag besökt, har jag genom att gå ut på slaggvarpen och slå sonder några få slaggstenar kunnat för-vissa mig om, att slaggsammansättningen varit en annan, än den vederbörande masugnsingenjör förmodat På ett ställe uppgavs t. ex.r att slaggen skulle vara bisilikat eller mähända en bråkdel mera basisk. I verkligheten var olivin det mineral, som först utkristalliserat, och det i t. o. m. ganska riklig mängd i slaggstenar från flera på varandra följande tappningar. Alltså var surhetsgraden något lägre än 1,6 o silikat; hur mycket lägre var ju dock omöjligt att avgöra. Vid en annan masugn antog man på grund av några analyser på malmen och kalken, att slaggen skulle vara tämligen MgO-rik eller åtminstone hålla lika mycket MgO som CaO. Men i slaggen funnos alltid melilith-mineral i mycket riklig mängd såsom det först utkristalliserade. Slaggen innehöll alltså vida mer CaO, än enligt forhållandet 0,5 5 Ca:0,45 (Mg, Fe, Mn), och alldeles säkert så mycket som 0,6 Ca : 0,4 (Mg, Fe, Mn). En påtankt ökning av kalktillsatsen var således alls icke nöd-vändig. Vid en tredje masugn fann jag i slaggstenar från en följd av tappningar såsom först utkristalliserat i somliga åkermanit, i andra augit och i andra åter hexagonalt Ca-bisilikat. D. v. s. slaggsammansättningen växlade på grund av mindre variationer i beskickningen, men höll sig omkring surhetsgraden 1,6 o och forhållandet c:a 0,7—0,7 5 Ca : 0,3—0,2 5 (Mg, Fe, Mn). Några slagger voro litet mer basiska, var-för där först utkristalliserade åkermanit. Andra voro litet surare och
Of tast till följd av kolens växlande sandhalt.
O-a.