358
JÄHNETS METALLU RGI
för denna malm den glasigt-kristalliniska och den glasigt-emaljartade slaggen framkomma.
Vid ett bruk där under årets lopp kanske alla fyra silikatgraderna komma att blåsas, men man ej har laboratorium för fullständig analysering, bör kemislen, når malmforrådet anlänt, taga generalprov å varje malm i detsamma saml med tillräckligt liten skillnad i till-satserna blåsa degelprov, tilis han fått fram alla slaggränserna. Vi antaga nu l. ex. att blåsningsproven för 4 malmer a, b, c och d i laboratoriejournalen uppvisa loljande degelprov, sammanförda i tabeli LXIV.
Tabeli LXIV.
Slaggens art Tillsatsens st orlek och slag
vid malm a ' vid malm b vid malm c vid malm d,
Slaggen för basisk, provet gick ej Slaggen stenartad > stenartat kristallinisk > kristallinisk » » » glasigt kristallinisk . ’ glasig » » » » > » > glaseinalj > enialj > » > för sur, provet gick ej 50 lim 22 % lim 45 » » 20 » » 35» » 18» » 30 » » 15» » 25 s » 12 » » 20 » » 10 » » 15» » 5 » » 10 » » en bart 5 » » . 5 % kvarts enbart 8 » » 5 kvartsilO » » 10» » 12» » 15» » 14 » » 28 % lim 25 » » 20 » » 15 » . 12 » » 10 » > 5 > . enbart 5 % kvarts 10 » 15 » 20 » » 22 » » 8 % lim 5 » » enbart 5 % kvarts 8 » » 10 » 12 » » 15 » » 20 . 25 » 30 » » 35 » »
Tackjärns % vid suraste glas- slaggen 49,5 GO.O 52,0 39,5
Med hjalp av denna uppställning är uträkningen sedan lätt gjord, ty man har blott att för varje malm taga medelvärdet för slaggen i fråga — endast något mera åt basiska liållet (för träkolens i masugnen sandhalls skuil).
Exempel 7. Vi antaga, att vi hava begränsade lillgångar av alla dessa fyra malmer, så att vi måste taga av:
a 20 %
b 50 »
c 20 » och av blandstenen
d 10 >
Martintackjärn skall blåsas med kristallinisk slagg. Limbehovel biir då vid
abc d
0,20 X 30 4- 0,60 X 15 4- 0,20 X 15 — 0,1 0 X 5
3SiO. ’ •