JÄRNETS UTBRINGANDE UK MALMEN
357
2. Beskickningens beräknande.
Som masugnsslaggens sammansaltning har eil avgörande infly-tande på tackjärnets egenskaper, utgår man alltid vid beräknandet av en beskickning för en viss tackjärnssort från de slaggbildande bestånds-delarnas i inalmerna och tillsatsmedlens sammansättning samt söker, genom att på lämpligaste satt proportionera sig till en bestämd slagg-sammansättning, komma så nära som möjligt den slagg, man från foregående smältningar funnit giva bästa sådant tackjärn, och vilket man nu åter vill framställa. Vanligtvis är man dock vid våra hyttor bunden vid dels vissa malmer, dels viss bestämd tillgång av varje malm, och ofta nog har man ej en gång rättighet alt använda annal än en viss sorts kalksten såsom tillsatsmedel, fastän denna kanske är ganska olämpligt sammansatt, for alt man med dess hjalp skall kunna få fram bästa slaggsammansättning. Vid de få tillfällen åter, <lå man till sili förfogande har füllt fria händer, möter del inga stora svårigheter att så sammansätta sin beskickning, alt ej blott ett ut-märkt lämpligt tackjärn erhålles, utan ock en ekonomisk hyttdrift uppstår.
Förutsättningen för all beskickningsberäkning är emeller lid, att man känner sina malmers och beskickningsmedels kemiska sammansättning eller åtminstone deras ungefärliga silikatbildningsmöjlig-heter. Bäst är om man har fullständiga analyser av å dem tagna ordentliga generalprov (helst å malmerna så rostade, som de skola användas), men i brist därav kan man, så som förr allmänt skedde, även göra beskickningsberäkning på grund av å malmerna gjorda degelprov.
te. Beskickningsberäkning på grund av degeiprov.
Bäst är, om degelproven då äro blåsta på malmernas generalprov med den lim man äinnar använda och man även provblåst denna lim med kvarts till slaggpärlor av olika silikatgrad, men eljes provblåser man med renaste kalk eller marmor och gör analys å sin lim eller bestämmer åtminstone huru mycket i syror olösligt den haller.
Delta satt all beräkna sammansättningen av en beskickning år som sagt det minst säkra tillvågagångssattet, och skall man vid det-samma hava något hopp om att ernå riktigt resultat, eller elt som även i hyttan giver den önskade silikatgraden å slaggen, så måste man hava fullständiga degelprov å varje malm, som skall i beskick-ningen i fråga insättas, del vill säga alt om del t. ex. galler blåsande av ett lancashiretackjärn skall man ej blolt veta, att den och den malmen med l. ex. 15 % lim givit glasig slagg, utan man skall ock veta de glasiga slaggernas gränser, del vill säga vid vilka limprocent