JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
365
LXVIII
r ä k n a t
finnes syreöverakott vid
—' ^ingulosilikat Sesquiailikat Bisilikat Trisilikat
B* — _ S** s B s B S
£ « £ a a a
16 17 18 19 20 21 22
10,60 9,63 — 8,67 — 6,74
— 0,44 1,37 — 2,2 8 — 3,19 —
3,9 2 — 4,19 — 4,3 2 — 4,45 —
— 2,22 0,15 — 1,33 — 2,51 —
15,35 — 15,64 — 15,79 — 15,94 —
Stöehiometrisk ekvivalent, motsvarande malm- resp. limbehov för inbringande av 1 viktsdel vid
Singulosilikat j Sesquisilikat , Bisilikat 1 Trisilikat
Överskjutande syre i
B 100 S 100 B 100 ? S 100 « B 100 1 S 100 B 100 S 100 a
23 24 25 26 27 28 29 30
25,51 6,51 9,43 227,27 45,04 73,00 23,87 666,67 6,39 10,38 43,86 23,10 75,19 6,33 11,53 31,36 22,45 39,84 6,27 14,88
Exempel En viktsdel Örling håller för singulosilikatbildning i 1 viktsdel malm = 0,10 6 kg överskotts kiselsyrasyre, och för alt med den malmen få in i en singulosilikatslagg 1 viktsdel syrasyre-överskolt behöves därför 9,4 3 viktsdelar malm.
Siffrorna i kolumnerna 23—30 ange således de olika viktsmängder av malmerna, som behövas, för att vid en viss silikatbildning inskaffa lika mängder (d. v. s. 1 viktsdel) syre i beskickningen, och siffrorna i samma kolumn angiva således ock, huru många viktsdelar av den ena malmen, som kunna i en beskickning ersätta någon av de andra i samma kolumn upptagna malmerna.
Varje basisk ekvivalent ger med så många sura ekvivalenter, som motsvarar silikatgraden, den önskade slaggen, så att man t. ex. för sesquisilikatgraden har att mot 1 basisk ekvivalent sätta l1/« sur sådan o. s. v.
Exempel. Sesquisilikatslagg kan fås av:
1| X 10,88 örling + 1 X 73,80 Gröndal eller av X 10,38 Örling + 1 X 6,39 Nj'ängslim.
Som emellertid hos oss i Sverige mera ofta forekommer, att be räkna beskickningars av viss sammansättning limbehov, så torde vi hava bästa nyttan av kolumnerna 15—22.
* B = i baaerna.
•* S =i syran.