370
JÄRNETS METALLURGI
anställd ingenjör. Efter de på malmer och lim gjorda generalprovs-analyserna beräknades beskickningen och uträknades så slaggens antagligen blivande sammansättning. När beskickningarna sedan blåstes togs prov å den verkligen bekomna slaggen och analyserades proven. Härvid visade sig att:
slaggen som visade sig hålla
beräknades till i prov 1 i prov 2 i medeltal
vid bessenierhyttan : % % % %
FeO — 0,76 0,76 0,76
MnO 5,4 3 4,13 2,62 3,37
CaO 28,88 32,45 32,73 32,59
MgO 19,21 15,37 13,97 14,67
A12Os 9,44 5,7 5 9,66 7,71
SiO2 . 37,04 41,54 40,2 6 40,90
Silikatgrad . 1,4 1 1,50 1,06 1,58
MgO : CaO . . . 0,67 0,48 0,43 0,46
Av beskickningens man ganhalt gick 57,6 % in i tackjärnet.
Vid martinhyttan:
FeO — — — 2,07
MnO 1,4 1 — — 1,27
CaO 16,31 — — 17,30
MgO 24,88 — — 23,0 1
A12O8 .... G,63 — — 7,92
SiO2 . 50,7 0 — — 48,43
Silikatgrad . 2,02 — — 2,05
MgO : CaO . . . 1,53 — — 1,33
Av beskickningens manganhalt ingick i tackjärnet vid tillfället 65 %.
Orsaken till att bessemerberäkningen slog fel så mycket som den gjorde var, att i densamma ingick en gajnmal analys å en av mal-merna från en tid några år förut, då sagda malm var för det forstå fattigare, för det andra vida talk- och lerjordsrikare än nu vid blås-ningen, och anföres denna beräkning för att visa faran av att grunda beskickningsberäkningar på för gamla analyser. Även vid martin-beskickningen ingick samma malm, men till obetydlig mängd, och därför har man dar bekommit den silikatgrad man beräknat.
Det är redan förut framhållet, att kolens sandhalt inverkar något förryckande på de resultat som erhållas, men än mera inverkar mas-ugnsgången på kvantiteten i tackjärnet ingående mangan, i det all densamma som vid slaggprovets tagande var 0,6 5% under dagarna före och efter varierat mellan 0,30 upp till 1,12% visande att vårt vanliga antagande, att halva manganhalten går i slaggen vid ej hög manganhalt i beskickningen och ej nödsatt gång, har fog för sig. Delta