JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
375
speit och krok och under sandinkastning, varefter den på nytt igen-sättes med lämplig ej för lättsmält sand, som härt tillpackas med sloppkroken. Man går därpä till slaggtimpeln eller slaggforman, spettar öppningen där väl ren, krokar ut alla slaggrusor, drar fram kolen och öser på sand på nytt eller satter i lerplugg, om slaggforma användes, saml drar därefter på blästern igen, om densamma varit frånslagen under utslaget. Alt börja med händer att kalljärn samlat sig på ställets bollen och får man då slå hål högt upp i järngatan och göra utslagen tätare, tilis stallet »skurit rent», vilket går bäst med haivvitt tackjärn.
I tabeli LXX visas ökningslistor från 8 stycken väl skötta svenska niasugnar, om vilka ökningslistor nog kunde vara en del att säga, vilket dock ej lämpar sig sätta i tryck utan gömines till föreläs-ningarna.
Dorniornas skötsel. Så länge man entlast har kol framför formorna, så hålla de sig alltid rena, såvida man ej råkat få dålig massa eller dåligt tegel i ställmuren, ty då händer, att de redan nu börja »snora», varmed menas alt sega droppar av smalt inurgods kommer nedseg-nande innanför dem. Dessa droppar kastas vanligen undan av blästern, men eljes måsle man gripa till formspettet och stöta dän dem. Blåser man på med en ökningslista, som ger nödsalt gang med grafittjockt järn, händer, alt även slaggen biir urkokad och seg, så att den snorar. Blåser man på med mera hårdsatt gång och vitt tackjärn, så händer åter ofta att formorna börja glottra, d. v. s. att så mycket oreduceral järn finnes kvar i densamma, att dess reduktion fortsätter i beröring med kolen neri stållet, då slaggen kommer i stark pösning genom koloxidutvecklingen samt jäser upp till och över formorna och slår fast på dem, tilltäppande deras innermynningar. Dessa måste då hållas rena med upprepad spettning, tilis gången bättrar sig.
Det övriga arbetet i rådstugan. Då det utslagna tackjärnet kalinat uppbrytas tackraderna och tackorna isårslås. Av en mitt-tacka avslås ett stycke, som på en hylla i rådstugan upplägges som utslagsprov. Järnet väges och utfraktas för uppläggning eller avsändning och vikten införes i journalen. Måtten sopas rena från sand och strykas med tunn lervälling och järnrännan iordningställes för nytt utslag. Gaspådraget till varmapparaten regleras, så att blästertemperaturen biir den rätta och likaså regleras biasterns tryck.
Kostugnen igångsåttes så som förut beskrivits, och så fort gas i tillräckiig mängd förefinnes åt densamma, päsläppes dylik till den.