JARNETS METALLURGI
378
försl hela
som noga s. k.
åler på en noga horisontalt upphängd, över uppsättningsmälet vridbar plattjårnsstång (se pi. LVI).
I (resp. giver, rorna som
limpåsattningen, såsom vi sågo, i procent.
denna malmskopa tillväger så uppsättaren malmer och lim kvarts, slagg, löpjärn o. s. v.) efter den anvisning kransliggaren
Kransliggaren är en journal vari hyttingenjören inskrivit siff-från den beskickningsberäkning han utfört för den tackjärnssort skall blåsas. Beräkningen angav malmsammansättningen och Huru mycket i kilogram
av var malm och av limmen som skall på varje saltning kol uppsättas sinter sig ingenjören till av foregående erfarenhet från hyttan i fråga eller från annan hytta, gående med snarlik beskickning och liknande kol, och gör behövliga ändringar sedan, om han av vissa lecken (nedan nämnda) finner så vara behövligt. Första fördelningen av god set i olika delar av uppsatlningsmålet gör han likaledes efter erfarenhet, samt rättar även den om så behöves sedan efter tackjärnets och slaggens utseende.
Fördelningen ai> godset. Vid öppel uppsattningsmål skiljer man mellan »malm på kolsättning» och »mahn i mursättning», vid de svenska slutna mellan mitt-, ring- och mursättning. Vid de forrå ned-skaffas, då hålmål inträffar (d. v. s. då rum for ny saftning finnes) kolen och avjämnas med kransrakan. Hårpå tages i skopan eller, om ej allt får rum, en del av den malm- och limkvantitet man anser bör komma på kolen och fördelas den kvantiteten över hela kolytan och forfares vidare lika så med resten av denna malmkolsättningen. Harpå tillväges i en eller två portioner den mursättningen av malm och lim, vilken från skopan utbredes på
kranshällarna och från dessa nedmakas med kransrakan på kolen närmast muren. Man måste raka långsamt ned denna del av beskick-ningen, så intet av densamma kastas längre in på kolen. Det är denna del, som kalias mursättningen, och tages densamma vid olika masugnar från 30 till 80 % av hela malm- och limmängden (härom vidare under: oordningar i hyttgången, skullningar). På vilka malmer och kvantiteten av den lim, som sattes på kolen och i mursättningen beror till en del sammansättningen hos det tackjärn, som erhålles och säger härom H. Tholander:*
»Man har i sin makt att även med oförändrad beskickning och kalktillsats samt viss given malmning per sättning, inom vissa om ock Irånga gränser variera tackjärnets sammansättning endast genom valet av de malmer, som tagas till kol- och mursättning. Vid en viss given beskickning ingår den största myckenheten mangan i tackjärnet om manganmalmerna förläggas i kolsättningen, och å andra sidan fås den största kiselhallen om manganmalmerna tvärtom förläggas i mursättningen samt i deras ställe kvartsiga malmer inflyttas på kolen. Om så den manganförande kolsättningen göres mera basisk, i det även
* J. K. A 1891 sid. 171.