JÄRNETS METALLURG!
ökas men samtidigt minskas dess kolhalt avsevärt och kvaliteten blir en annan än förut.
Användningen av torkad bläst er i masugnar har visser-ligen även förut av andra föreslagits, men den förste, som verkligen i stort genomdrev detta, var James Gayley, vilken 1904 igangsatte en blästertorkningsanläggning vid en av Isabellaverkets masugnar vid Etna i Förenta Staterna. De som förut funderat på denna sak och räknat över den ekonomiska möjligheten hade alltid kommil till det resultat, att saken omöjligt kunde löna sig, Gayley åter ansåg sig kunna våga försöket vid detta verk, beläget i Pennsylvania, varest luftens fuktig hetshalt om sommaren är stor och dessutom mycket växlande ej blott från vecka till vecka utan rent av dag och natl. Av Förenta Staternas Meteorologiska byrå fick han uppgift att temperatur och fuktighel i Pittsburgs atmosfär i medeltal var:
Således i tnasugnen
temperaturen Gr . H2O per m3 luft i fråga inblåsta liter HaO per timma
Jan. 2,78 5,0 1 330,5
Febr. 0,17 4,2 1 277,4
Mars 8,3 3 7,8 2 515,4
April 10,56 6,90 454,8
Maj 1 6,4 4 11,04 727,7
Juni 22,00 13,6G 900,5
Juli 24,5 (i 12,88 849,0
Au g. 23,11 11,87 782,3
Sept. 21,33 13,06 861,1
Okt. 13,56 9,2 0 606,4
Nov. 4,67 5,4 1 306,3
Dec. 2,5 6 5,1 8 341,1
Sedan han anställt talrika försök att på olika sätt torka luften, beslöt han sig för torkning genom avkylning medelst komprimerad ammoniak,* som i dubbelrör avkylde en klorkalciumlösning, vilken in-ledd i en kylkammares rörsystem i sin tur avkylde blästerluften, som då på detta rörsystem avsatte i form av frost och is sitt vatten. När så för mycket is avsatt sig på rören växlades luften in i en annan dylik kammare, och varm losning inleddes i den förras rör, då isen dar strax smälte och valtnet bortrann. Gayley höll redan 26 okt. 1907 foredrag om effekten av torkningen och omtalade därvid, dels att den torra luften medförde en synnerligen jämn hyttgång, vilket ingen be-tvivlade, dels en kolbesparing så avsevärd, att vinsten med anlägg-ningen blev förvänansvärd, ja sedan av en mängd fackmän förklara-des omöjligt kunna vara så stor.** Härvidlag gick den gamla historien
* Se S. u. E. 1904 sid. 1289, 1905 sid. 645.
** S. u. E. 1905 sid. 3, 55, 79, 153, 213, 266, 372, 410, 1030, se vidare om bläster-torkning S. u. E. 1906 sid. 263, 393, 423, 784, 844, 1381, d:o 1907 sid. 346, d:o 1908 sid. 136 och 474, d:o 1909 sid. 283, 921, 1430, 1781, J. K. A. B. 1910 sid. 357 och 1011, d:o 1911 sid. 558, W. B. A. 1905 sid. 5.