402
JÄRNETS METALLURGI
en sådan explosion inträffat, som på det högsta uppröft hyttemännen runt om i världen, i det efter en hel kort tids ojämn hytlgång mas-ugnen n:o 7 i Phönixverket vid Ruhrort exploderade, varvid en mur-ring strax ovanför buken slogs ut, trots muren där var 750 mm tjock och varje legelskift var bandat med 180 x 20 mm plattjärnsband, vilka vid explosionen sprängdes. Masugnens överdel nedstörtade, sonderslående i sitt fall flera arbetsgolv, dödande masmästaren och fyra arbetare saml sårande Hera, av vilka, då detta skrives ytterligare två avlidit. Explosionen var ej åtfoljd av någon vidare stark knall och följde på en helt obetydlig skullningssättning * Masugnens alla gasledningar och uppsättningsmälet voro dock försedda med etl stort antal stora explosionsluckor, vilka i alla fall ej kunde rädda den-samma. Huru stor mängd explosioner som än på de sista 20 åren inträffat, har man ej kunnat påvisa någon enda, som ej inträffat under hängningsperiod. så det är fullkomligt säkert, att hängningarna äro orsaken, men sättningssjunkningens egen storlek tyckes ha blotl mindre inverkan, ty explosioner ha inträffat vid dylika om blotl några få lika väl som vid sådana av Hera sättningars volym. Även från svenska träkolshyttor ha vi all anföra fall, då efter skullningssättningar upp-sättningsmäl lyft sig mer eller mindre högt och åtminstone en explosion, som öppnade såval utslagshål som slaggtimpelöppning så att järn och slagg utsprutade, varvid en arbetare hiev ihjälbränd av slaggen och en illa skadad och brand. Ju mera vi komma alt overgå till kokshyttedrift och rika lättreducerade brikettbeskickningar, ju mera få vi vara beredda på förekommandet av dylika olyckor och gäller del där-för med intresse följa allt, som kan giva oss goda anvisningar härut-innan .**
Ännu kan man ej säga, alt vi äro på det klara med varför explosioner stundom men ej alltid vid hängningarnas nedgående in-Iräffa, men all del sker efter dylika vet man som nyss sades, ävensom att explosionen kommer först några sekunder eiter och ej vid eller ögonblickligt på skullningens nedgående. Fiera skickliga hyttingenjörer ha uttänkl forklaringsgrunder, men ingen av dessa är, vad man säger, invändningsfri.
A. N^ths forklaring anfördes redan i Wiborghs metallurgi och senare har till denna anslutit sig först van Vlotens och sedan även Osanns. Sagde första forklaring lyder, att när heskickningen störtar i en pipa med slutet uppsättningsmäl verkar godsmassan så att säga som en pumpkanna, neri stallet utpressas gas genom alla öppningar, gas in-rusar i blästerledningarna tinder våldsamt övertryck, och i form av långa lågor ut genom slaggforma och timpelöppning. 1 överpipan åter uppstår etl tomrum, varuti dels gas från gasledningania återrusar till masugnen, likaså från varmapparat, rostugn och ängpanneeldstäder,
* Se S. u. E. 1912 sid. 151.
** Om den svåra explosionen vid Elisaverket vid Pittsburg se S. u. E. 1907 sid. 606.