JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
413
och plikttrohet. Föga tack ha dessa man fått. Ingen tack alls, del jag vet, av vare sig bolagsstyrelser eller strejkande arbetare, och dock var det deras och en samt de ras förtj änst att hyttorna kunde efter strejken åter pådragas och gå, vilket betyder att de lockoutdekreterande bolagen och de strejkande arbetarna strax kunde åter förtjäna fulla dagsinkomster. Som en av svenska järnhanteringens representanter bringar jag härmed mina kamrater, så ingenjörer som dessa plikttrogna arbetare, mitt ärliga svenska tack.
Gäller det att dämma en kokshytta, hör man följa direktör H. Dresslers i Creutsthals exempel. Han dämde en dylik P/i år och erhöll ändock vid påblåsningen redan i forstå tilslaget och sedan alil jämt den vanliga jarnkvalitén. Han forfor på följande sätl. Först sattes på den sista sättningen med gods del vanliga antalel tomsätt-ningar. Hårpå fick beskickningen sjunka några meter, varpå pipgodset täcktes med gammal vrakplåt och på denna etl lerskikt som tätade l'ullkomligt. Fore påblåsningen upptogos lerskiktet och plåtarna och varmblästern pådrogs, varefter blåsningen fortsattes som om ingenting hänt. Detta sätt atl täta dämda hyttor torde vara skäl använda även vid träkolshyttor.
N. Nedblåsning av hytta.
Då masugnen gåti så länge, all tilgiften som är förenad med dess nedblåsning och dess omställning och påblåsning füllt uppväger dess fort-satta drivande ined urbrända murar och ökad kolåtgång, sä skall den omställas. De s. k. rekorden höra eljes till den vansinnigt drivna sporten. Författaren och hans elever konimo en gång till elt bruk, vårs masugn var försedd med 6 formor. Man var dar stolt över, all ha gått 972 år, när förut ingen enda masugn gått mer än 9 år. Vi fingo höra, att till sist hade man gått med bara tre formor och »hade på de andra sidorna måst spruta på vallen, för alt ej varmen skulle smälla ut liål i muren». Kolåtgången i masugnen var ej vacker, arbetsomkostnaderna höga, och detta påpekade vi, men då man avgav den forklaringen, att tackjärnsbrist var orsaken till, att man måst gå på med en oekonomisk hyttedrift, måste vi instämma i, att verksled-ningen gjort rätt i att slå rekoid! Men eljes ej!
Nar således av hyttdriften framgår, atl masugnen bor nedblåsas, så vidtagas de erforderliga och enkla anordningarna därför. Man låter malmslagaina slå så mycket kalksten i huvudstora stycken, som man vet behövas för alt fylla Vs av pipans hela volym. När så den sisla kolsättningen uppsatts, så börjar man sätta upp av dessa kalkstycken allt efter som sättningarna sjunka, och kan att börja med gärna upp-sätta t. o. m. grövre stycken av kalken än huvudstora, samt slutar av ined småstycken. Limmen, som man på delta sätl üppsätter, upptager