JÄRNETS UTBR1NGANDE UR MALMEN
417
slaggstrålen. Vid det tredje användes reparatører liknande roterende trummor i vilka lösningar av kalk-magnesium- eller aluminiumsalter linnas, och i vilka slaggen får nedrinna. Båda de sista fabrikations-sätten äro nu övergivna och tar man numera först och torkar den vattengranulerade slaggen i roterande torktrummor, som eldas med inasugnsgas eller stenkolspulver. En del av det torkade slaggpulvret blandas med lagom del kalkstensbilar och finmales till råmjol. Detta l'uktas med vatten, pressas liil legel, teglen torkas och sinterbrännas liil klinker. Resten slaggsand blandas så med dessa klinker och males blandningen till cement. Del s. k. Eisenportlandcemenlet göres av 70 % klinker + 30 % granulerad slagg * Vill man använda slaggen till slitstark beton, så bör den från masugnen tappas i upphettad skank, som, sedan all slaggen kommil i, får ytterst långsamt kallna, så all slaggens stelnande ej går fortåre, än alt alla gasblåsor hinna uppllyta. Den kallnade slaggklumpen sonderslås och krossas i bägar-verk eller luggare och är sen lika hård som basalt, saml användes i cement till trottoarsten, gatsten o. s. v. Härtill skulle vår slagg duga utmärkt.
Passow har funnit slagger av nedanstående analyser och åstad-komna i ett laboratorium lämna utmärkt cement:**
SiO., . . . . 30 30 30 30 30 30
A12O.. . . . . 1G lß 16 16 16 16
CaO . . . . 40 48 40 48 42 34
MgO . . . . 14 — — 6 6 6
CaS — 6 14 •— 6 14
Zulkowski åter har funnit bäst en masugnsslagg sammansatt i %
SiO2 A12O3 EcO MnO CaO MgO KJ) Na,0 CO, SO,, SiCaS
24.64 15,27 1,12 0,82 49,70 3,29 1,67 1,37 0,54 1,72 1,45
Slaggu 11 keredes utomlands på så sätt, att slaggen får från masugnen i en fin stråle nedrinna framför ett ångrors breda mynning.
Är slaggen omkring sesquisilical sönderslites den då i fina bomull liknande trådar som samlas under en plåtholk. Förr tillverkades dylik slaggull vid Bångbro masugnar etl år, men de i verkel kringyrande trådarna förstörde arbetarnas lungor.
Konst gjord pimpsten fabriceras av masugnsslagg på så sätt, atl luft eller ånga blåses upp genom den under stelnandet.
Glas av slagg beredes så att antingen den smälta slaggen får nedrinna från hyttah i en skänk och från den skaffas till glasugnen och i denna forsattes med lämpliga glassalter, eller och blandas granulerad torkad slagg med sådana och nedsmältes. Glaset biir ofta synnerligen vackert färgat.
* Se vidare S. u. E. 1911, sid. 1154, 373; S. u. E. 1910, sid. 827.
’• S. u. E. 1909, sid. 1269.
27.