ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
41« JÄRNETS METALLURGI sand- eller stybbeform, då man vanligen gjuter dem på ända och oftast i 12" x 6" x 3"-dimension. Vill man kosta på torrsandsformar, kan man gjuta dem i snart sagt vad fason och storlek som helst eller l. o. m. all slaggen från en tappning i eit stycke. Stenarna bli mycket täta och starka, låta med murarhackan tukta sig — ehuru med svårig-het och få en vacker grägrön färg. Dessa tegel äro ofantligt slitstarka, men som byggnadssten i boningshus’ yttermurar passa de ej, ly de äro utmärkta värmeledare. Men det äro även de kokillgjutna. S. k. kalk-slaggtegel tillverkas i ofantliga massor i Tyskland* och tiligår denna fabrikation så, att slaggen vid utflytandet ar mas-ugnen granuleras i raskt framflytande kalit vatten. Ur samlings-bassängen, dit den granulerade slaggen av vattenströmmen medryckes, upptages den av ett bägarverk till en blandningsskruv, i vars ränna även nedkommen fint pulver av brand släckt kalk. Blandningen får så nedfalla på en mellanbotten, där den under något dygn får ligga i hög och »mogna». Sen slås av densamma i en stark tegelpress stenar soin uppställas i staplar på vagnar, vilka inskjutas i en s. k. härd-ningspanna, i vilken ånga päsläppes under natten och i 12 timmars tid, då teglen fullständigt hårdnat och kunna uttagas och användas. \ id Ludvika finnes en dylik fabrik, och sätter inan där in mellan vagnshjulen i härdningspannan lädor med osläckt bränd kalk. Denna kalk släcker sig då med ångan, men avger samtidigt en massa värme, som ökar ångtrycket och påskyndar samt förbättrar härdningen. Man använder därför där endast avloppsånga, medan man i de tyska fabri-kerna låter ångmaskinens panna om nätterna gå för ånga till härd-ningscylindrarna. Så gott som all vår masugnsslagg passar för denna fabrikation. Teglel skall ge sundare boningshus, och ju äldre del blir i muren, ju hårdare och hållbarare blir del samt frostar ej sönder. Vid ett svenskt bruk har man gjort dylikt tegel ej genom att till slaggen blanda 10 å 12 % kalkhydrat utan i stället c:a 8 % cement. Cementbered ning av slaggen är även allmän i Tyskland, men härför passa våra träkolshytteslagger, såsom för sura, ej. Man måste härför använda stärkt basiska slagger, vilka vid avflytandet ur hyttan raskt avkylas under granulation. Avkylningen kan ske på tre sått — alla patenterade: l:o Kylning genom granulation i vatlen (v. Langens melod), 2:° » » » med vattenånga eller luft(Passowsmet.), 3:o » » » » saltlösningar (Colosseus metod). Vid första sättet rinner slaggen från tapprännan ned i en vatten-ränna och från denna kan vatten och slaggsand få rinna ned antingen i en sump eller ock i tippvagnar med perforerade väggar och bolten. Vid andra sättet har man ett rör för bläster eller överhettad högtrycks-ånga mynnande ut under slagghällen, och sliter då gasstrømmen isar Se S. u. E. 1012 sid. 224.