428
JÄRNETS METALLURGI
ej vid användandet av kupolugnar upp till sådan temperatur på sinält-godset, som vid de andra ugnsslagen, och häri ligger en avsevärd olägenhet hos de forrå, då del galler deras användbarhet i denna specialfabrikation. En annan avsevärd olägenhet ligger i, att som vid denna ugnstyp smältgodset befinner sig i blandning med bränslel, och då som bränsle måste användas koks och denna — huru ren den ock må kunna anskaffas — i alla fall håller avsevärt med svavel, så vill detta ingå i järnet under nedsmeltningen. Svavlet i sin ordning inotverkar i yttersta grad kolets avskiljande vare sig som temper-kol eller som koloxid under den efterföljande färskningen, varför en ökad svavelhalt är synneriigen ovälkoinmen. En sådan ökning kan dock ej undvikas på annal sätt, än all kalksten meduppsättes på kupolugnen, men varje liten ökning i kupolugnsslaggens basisité med-för en motsvarande avbränna på kisel, och eftersom kiseln är elt (sedan vid färskningen) nyttigt ämne, samt kisel är ett av de dyraste legeringsämnen vi kunna i lackjärnet inskaffa, så bör man, så vitt möjligt, hindra for stor förlust av detsamma, och därför fara varligt fram med kalkuppsättning på aduceringskupolugnar. Koksåtgången varierar mellan 25 och 45% per fardigt gods. Basta kupolugn för denna metod är P. Andersons, se under »gjutning».
Kon vert er s maltning är inängenstädes försökt vid isynnerhet amerikanska aduceringsverk, och användes sporadiskt ännu, men endast vid sådana verk, dar samtidigt beredes stålgjutgods, och då användes konvertern för aduceringsgodsets tillverkning mera, antingen därför att man ej vill skaffa sig ett sårskilt ugnsslag liil eller ock då aduceringsgjutugnen står under reparation. När nu en konverter användes, så är den antingen — och helst tillställd för oljeeldning* att den kan överhettas, då ock insattsjärnet kan i densamnia nedsmältas ■— eller ock användes den endast som en l'örfärskningsapparat, i vilken järnmassan nedbringas till lagom kolhalt och överhettas. Över-hettningen erhålles då i båda fallen genom att vid blåsterns pressande upp genom järnmassan dennas kisel och mangan oxideras, varelter blåsningen fortsattes ned lili 2,5 :i '2% kolhalt. Hårunder har dock »slålet» upptagit en hel del gaser ävensom falt återstående kol så pass skarpt bundet, så alt man nödgas både för att få tätt gods, och för alt snabbare få fårdig vara vid den påfoljande aduce-ringen, liil detsamma lillsätta kiseljärn, och sedan företaga gjutningen. Vid utländska aduceringsverk, dar man ej vil) eller kan köpa svenskt aduceringstackjärn utan måste använda annal manganhaltigare tack-järn är emellertid en viss fördel förenad med konvertern. då denna, surt infodrad, så gott som fullständigl renar från mangan. Järn-avbrännan biir i densamma avsevärd, c:a 16 %, fosforhalten ökas något, men denna liksoni svavelhalten ökas ej mera, än som inol-svarar avbränningen av de andra ämnena.
* Se Allmiin metallurgi.