TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSFANDE
Regen er ativungssmältning medför avsevärda fördelar. Dil hör i första rummet, all den tillåter användandet av snart sagt vad svavel- och fosforfattigt material som helst saml dessutom all inan i den kau sammansätta chargerna efter behag samt, då man fåti dem smälta, uttaga prov och allt efter provens utseende i lugn och ro göra behövliga tillsatser, tilis sådan kemisk sammansättning på godset erhållits som är önskvärd och bäst. Man kan dessutom tå vilken tappningstemperatur som helsi å järnet Grövre pjäser skola näm-ligen gjutas av svalare järn för förhindrande av för stor krympning och mindre eller rättare tunna och små stycken maste gjutas med god övervärme, om järnet skall flyta ul skarpt och väl i formen. Skall man nu, vilkel vanligen är händelsen, gjuta vid samma gjut-ning hade grova, medelgrova och små pjäser, så tager man vid an-vändande av regenerativugn så hög hetta på smältchargen, attjärnets temperatur passar för de tunnasle och finaste pjäserna, slår så ut hela chargen i en stor skänk och tappar från denna i handskänkar — att börja med till smågodset och sedan till allt grövre pjäser lämnande de grövsta liil sist, låtande järnet i storskanken under tiden avsvalna efter behov. Eller ock an vander man en mindre ugn och gör liere charger per dag med olika varmt järn för olika gjutgodssorter.
I en surt infodrad regenerativugn, som skötes upphettad liil skarp smältvärme, bortgår så goti som genast — praktiskt lagel — all mangan ur järnet — således en fordel — medan kiseln minskas men ej all-deles försvinner. Smälter man åter ned under relativt dåligt gas- och luftpådrag, så att temperaturen i agnen ej hålles uppe, går även kiseln så goti som fullständigt bort. Kolet kan i en regenerativugn vare sig bortfärskas genom malminsättning eller ock »utspädas», geiiom atl man i chargen insätter mjukt skro. Hålles hetlan tillräckligt hög under och efter nedsmältningen ökas badets svavelhalt blotl obetydligt om stenkol användas för gasgenereringen, och om torv eller ved användas som bränsle, så rent av minskas svavelhalten. Fosforhalten ökas även här ej med mera tin som motsvarar avbrännan av de andra ämnena. Reparationskostnaden för ugnsfodret är ej högre än vid kupolugnarna och avsevärl mindre än vid degelsmältning, om deg-larnas kostnad tages i betraktande. Brånsleåtgången är om ugnen får gå dag och natt föga eller ej alis högre än vid kupolugnssmält-ningarna, om den raknas i kg, men vida mindre om den räknas i kr, men dessa regenerativa ugnar kunna ej konstrueras för füllt så små tillverkningar som degel- och kupolugnarna och bliva därför i anlägg-ning dyrare, varav följer dyrare amortering. Ugnarnas konstruktion ' se pi. LVIII.
Rekuperativugnarna hava ännu ej funnit vidare användning för tillverkning av gods för aducering av det skål, att vi först på allra senaste tiden fått dylika ugnar, som äro så gastäta och värinegivande, att de kunna utan alltfpr stor bransleåtgång användas vid processer