ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
TACKJÄRNF2TS KAFFINERANDE OCH FÅRSKANDE 453 LXXIII. Biasterns temp. press. grader n>m Ärsproduktion pr härd Avbränna Kolåtgång i hl pr ton smältstycken matt I stjälpt mått mått hl hl Tackjärnspris pr ton Æ Kolpris pr ton smältstycken Tackjärns- + kolkost-nad pr ton stycken Smältstyckenas tillverkningspris 200—250 95 — 100 810 250—300 75 — 85 850 330 90 700 250 89 760 250 — 300 119 780 160 108 500 185 110 800 1 10 96 930 270 95 686 140 90 «84 330 105 700 220 95 810 236 1 97 767 13l/i 25 30 11,00 75 10—12 24 -26 29 10,72 71 131/« 29 341 10,22 68,38 12—14 44 49 12.00 73 9 23 27 Vs 14,50 75 7—8 49 57 10,0 0 70 12 27 32 10,00 72 10 36 43 16,30 74 1-2,4 31 44 15,00 80 15 24 29 16,<10 78 131/« 29 34l/a 10,22 08,38 10,5 31,9 36 14,(10 75 16,30 21,17 17,60 29,40 19,93 28,5 0 16,00 35,04 33,0 0 23,7 0 17,64 25,20 11,4 i 30,7 I 37,1 12,55 I 73,8 I I 23,62 92,29] 120,00| 93,14 105,30 96,69 108,07 101,89 121,89 102,80 130,00 104,52 126,00 95,80 112,62 117,30 125,30 124,15 147,00 113,40 119,40 94,95 101,67 108,08 : 118,08 103,75 I 119,66 C. A. Jacobson anger under: (i mått lämpliga vid fullkomligt godartat tackjärn, /, » » » röd- eller kallbräckt, c » » » tackjärn med mycket slaggbildande ämnen. Som bruken i allmänhet tämligen molvilligt lämna ekonomiska uppgifter och då de lämna dem, vanligen angiva siffrorna så alt säga på höft, så stämma ej de fyra sista kolumnernas siffror füllt overens ined varandia, men medeltalen kunna dock giva etl vissi hegrepp om forhållandena under senare år. C. A. Jacobsson säger i sin lärobok angående olika hardmåtts l>e-tydelse bland annal: »Härdens djup och formans area stå i omvänt torhållande sins-emellan, så att en djupare hard fordrar en mindre, en grundare en större formöppning. Lättsmidda, följaktligen i viss inån inera eld veka’järnsorter fordia stort härddjup och liten fonnarea (Dalkarlsbergs-och Norbergstackjärn-sorter), de mera ’eldhärdiga’ tvärt om (Långbans-, Persberg- och Bispbergstackjärnssorter). Eil ’lorlfulll tackjärn fordrar djup härd och lilen forma, eit »järnrikt» tvärt om. Djup härd för-