466
JÄRNETS METALLURG!
så behöves nog att stäljärnet av avnämare i England betalas med så myckel högre pris.
Förbättringar och omändringar vid lancashiremetoden till åstad-kommande av en billigare produkt.
Hit kunna räknas ti 11 varataga ndet av den fallande härd-och hammarslaggen, varmed de första verligen lyckade försöken i större skala gjordes under 1870-talet vid Robertsfors och Skönarbo masugnar. Såsom av förut anförda analyser visas utgör lancashire-slaggen en utomordentligt rik malm, vartill kommer, att den är syn-nerligen lättreducerlig. Som emellertid i densamma dels, som vi seit, ingår en del av tackjärnets fosfor, dels även all den fosfor, som trä-kolen medför in i härden, så medför uppsättandet av den fallande lancashireslaggen vid eljes mycket fosforrena beskickningar en om än långsamt fortgående ökning i tackjärnets fosforhalt, vilket ökande inverkar kvalitetförsämrande åtminstone vid de fosforrenaste sorterna t. ex. stäljärnet. Där all fallande härdslagg tillvaratages och förhyttas motsvarar densamma en minskning i malmåtgången av 11 ä 12 % per år och således en avsevärd besparing.
Användning av kolstybb och av torvkol. Som träkolens avstybbning är högst betydlig, har man vid en del smidesbruk gjort försök med att insätta stybben i härden och trott sig se en möjlighet härför i att träkolen ju i alla fall söndermalas till stybb under arbetet i härden. Försöken ha emellertid utfallit föga tillfredsställande till följd av den mängd sand, stybben vanligen innehåller och vilken gör slaggen i härden surare ocb ökar avbrännan. Vid ett par verk har man haft tillgäng till stybb, som varit i det närmaste sandfri såsom kommande från kol kolade i sågverksmilor täckta med sågfrat, men även då har det visat sig synnerligen svårt avpassa insättningstiden rätt, och har stybben givit upphov till än mera farlig gnisterkastning från smedjans skorsten. Torvkol äro ock försökta vid flera bruk under tider av stor träkolsbrist. Så t. ex. vid Baggå och Hammarby, där resultatet dock blev både i röd- och kallbräcka sämre lancashirejärn samt i härden en lerjordshaltig olämplig färskslagg. Vid Haddebo åter, där man hade tillgäng till svavel- och fosforfriare torvkol (fru Angels), fick man visserligen ej sämre produkt i avseende på röd- och kallbräcka, men även där blev slaggen av olämplig sammansättning, så att järnet blev både slaggigt och råtigt och vid alla tre bruken visade sig torvkolen ge så mycket slagg att dylik måste tappas ur härdarna under hela brytningstiden varjämte formorna oupphörligt snorade och måste snytas.
Chargens förstorande länder i regel även till i ekonomiskt avseende bättre resultat, men ökar man tackjarnspåsattningarna for mycket, så orkar ej smeden genomarbeta massan så väl, att prima produkt erhålles. Vill man ha basta produkt bör man därför ej ha