ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
468 JÄRNETS METALLUKGI till 2,6 2 hl. Vid ett annat bruk, som besökts av Bergshögskoleeleverna, fingo vi ur brukets böcker taga del av att dar vid inforandet av Lagerwallska färskbrytaren steg chargestorleken från 135 kg till 145 kg,i: vilkel ökade veckoproduklionen per hard från 14,4 till IB ton, medan manskapel per hard minskades från 4 smeder och 2 drängar till endast 4 smeder. Della senare sänkte arbetspriset för smältstyckena med 1 krona per ton. Hjälpbrytareanordningen betalte sig dar på kortare tid än två år. (i. A. Forsberg har för alt ännu mera underlätta smedernas arbete konstruerat en plåtskårm, som vid behov kan nedhissas frainför härdens arbetsöppning och vilken skärm hålles avkyld inedelsl nedrisslande vatten. Utom del att denna skärm gör arbetet — isyn-nerhel sommartiden — behagligare, så medför den även en viss grad kolbesparing, emedan den hindrar för mycket luft stryka fram över kolen i härden. Alt genom all insätta tackjärnet i fly lande form i härden hör kunna sparas i både tid och kolåtgång ligger för öppen dag, och redan för länge sedan utförde G. A. Forsberg samt bruksförvaltar Wallerstedt försök i denna väg vid SSrfors bruk. Järnel tappades vid den 40 in från härdarna helägna masugnen i en skänk placerad å en vågn med decimalvåg och fördes i denna till härdarna, inen som skanken ej inellan intappningarna i härdarna hölls eldad med mas-ugns- eller annan gas, bildade sig i densamma tjocka skänkskollor. När härtill lägges, att inasugnsgången var tämligen ojämn, så alt smederna ömsom finge hårdsatt, ömsom för nödsatt tackjärn, så för-lorade man mera än man vann med denna metod. Vid Jädraäs bruk har på senare år ävenledes blivit gjorda för-sök att insätta ej blolt sinält tackjärn utan rent av i särskild flamugn lörfärskat sådant, C. W. Tideströms uppfinning. Heia smäll-tiden nedgick då från smälta till smälta till 35 minuter och kolåt-gången till 18 hl per ton. Som emellertid hyttan vid detta bruk ligger langt från lancashiresmedjan, så kunde flamugnen ej eldas med masugnsgas, varför vinsten blev obetydlig. Otvivelaktigt borde för-söken upprepas vid eil bruk, dar i mixer eller martinugn eldade med masugnsgas, tackjärnet kunde nedfärskas till c:a 2 % kol och sedan tappas i härd för färdigfärskning och genomarbetning med s>agg. Att del senare arbetet i så fall mäste drivas ytterligl energiskt är nog säkert, om Produkten skall bli l:ma, men med de högre pris, som träkolen nu betinga, skulle inan få en betydligt billigare lanca-shire än den nuvarande. Slaggsammansättningen finge regleras med malmsligpäsättningar. Del som nu säges kan synas strida mot vad förut sagts om nödvändigheten av att ha över 4 % kol i martintack-järnet, men här komme en annan faktor att spela in nämligen högre * Vid Jädraäs, dar dubbla färskbrytaren an vandes, ha päsättningarna 186—200 kg vikt, vid 120 mm blästertryek och 200—280° blästertemperatur.