_____ _______
TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
_
i
badvärme, varjämle inan då oek künde göra vissa tillsatser före av-lappandet från förfärskningsugnen.
Genom nedsmältning av smidesjärnskro vinnes ävenledes i tid och kolåtgång. Om enbart mjukt skro insättes sparas 40 % av kolåtgången, satter inan åter in underst halva vikten väl förvärmt skro och därpä halva viklen d:o tackjärn brukar man spara 25 % av kolen. Till delta slags smide torde man kunna räkna det nya med järnsvamp. Enligt G. A. Forsberg* ställde sig lancashireresultaten med Höganäs järnsvamp jämförda med dem av tackjärn och i samma härd sålunda:
med med
järnsvamp tackjärn
medelavbränna............................ träkol per ton sniältstycken................. tid i minuter per 100 kg smältstycken . . . .
2O,o 18,5 35
13,3
29,2
47,5
Således en betydligt ökad avbränna, troligen delvis orsakad av ej füllt in i kärnan färdigreducerade malmsligkakor, dels ock av sligans bergartshalt (1 % syre och 1,5 % bergart). I tid och trakolsåtgång vinner inan som synes avsevärt, och produkten lår bliva l:ma lancashire, vilket den åter ej blir vid skrosmältning, ty då får man elt mer eller mindre ojämnt och körtelartat järn. Någol större slagghalt anser Forsberg troligt, atl svamplancashiren kommer all innehålla, inen böi man för densammas beredande använda 3-formshärdar.
Lancashiresmältstyckena vällas alltid i vällugn.
C. Vallonmetoden.
Hördens konstruktion och härdställningen. Vallonhärden är, såsom iildre, av enklare konstruktion än lancashirehärden (se PI. LXV, iig. 1 och 2). Den har endast en forma och en arbetsöppning (a). Mitt emot arbetsöppningen finnes i väggen över askhällen en öppning b) nog bred och hög atl genomsläppa två bredvid varandra lagda tack-järnsgösar. Härdstommen är murad, men själva härden begränsas likasom i lancashirehärden av tackjärnshällar vilka benämnas:
Bottenhällen 510 X 590 X 50 mm,
Formhällen Askväggen Blåshallen Brasshällen
265 X 655 X 50 » , 455 X 680 X 60 » ,
365 X 675 X 50 » , 570 X 265 X 50 » ,
över vilken forman »mular» in, bakerst i härden, mitt emot forman, lutande häll' på vilken gösarna skjutas brassas) in och
Lackhällen, utanför arbetsöppningen.
* Se J. K A. 1911, sid. 483.