470
JÄRNETS METALLURGI
Harden omställes en gång i veckan, forman åter justeras där-emellan 2 å 3 ganger, varvid härden renöses. Smederna ställa på nagot varierande sätt, och anföres här stallmått i mm och grader från trenne av de förnämsta bruken:
N:o 1 N:o 2 N:o 3
Härdens djup 200 200 200
» längd 543 j 570 545
» bredd 740—790 |540 )790 790
Lackhällens höjd över askväggens overkant 68 |817 80 75
Avståndet mellan lackhäll och askvägg vid formsidan 816 816 817
Avståndet mellan lackhäll och askvägg vid bläsväggen 804 «00 78ß
Askväggens lulning inåt härden .... 2° 2° 1°
overkants höjd över formväg-gens d:o 166 185 170
Formhällens lutning inåt härden 2° 1° 1»/»°
Vinkeln mellan formhäll och askvägg 92° 91° 92°
» askvägg » blasvägg 88° 89° 88°
Avståndet mellan formhäll och blåsvagg vid askväggen 561 560 568
Avståndet mellan formhäll och blåsvagg vid lackhällen 555 545 533
Blasväggens lutning utåt 5° å 6° 8° 4° å 5°
Avståndet från formhällens overkant till botten 185—200 200 200
Botten lutar från formvägg till blåsvågg 1° 1° 0°
Forman inskjutes i härden vid sura kol » > » » torra > 68| 80| 90 85
Formmynningens stupning 9° å 10° 8° å 10° 10°
Formcentrums avstånd från askväggen 292 300 293
Avståndet mellan tätt- och formmynning 100 100 100
Formans stupning 10° 12° 10° å 14°
Formmynningens höjd 35 37 36
» bredd 53 56 57
Brasshällens lutning allt efter tackjärnets lättsmälthet 6° å 10°
Angående olika ställmätts betydelse för gången av färskningen får man bland annat höra vallonsmederna uppgiva att om formhällen lutas mera in över bolten får man varmare gång i härden och tvärt-om, om brasshällen och gösarna stupa mycket, så smalter för mycket järn på en gång och om de stupa för litet avsmälter ej nog med järn. I senare fallet få gösarnas ändar på overkanten bildning lik-