<x
JÄRNETS METALLURGI
dant och i början av juli 1858 förtvivlade man nästan om atl kunnn driva igenom metoden. Nu beslöt Göransson gå sina egna vägar ocli i stallet för att, som Bessemer tillrått, mest lägga an på hög bläster-pression, lät han en ung ingenjör E. I. Sieurin konstruera om besse-inerugnen, så atl ugnen i stället med stor formarea skulle emottaga stor blästerkvantitet per sekund och till ernående härav lät Göransson om-mura ugnen under den 16 och 17 juli med 11 formor av 3/4-lums diameter i stället för Bessemers 6 formor av 5/s-tums diameter d. v. s. gav den 311 i stället för 118 kv.-linjers formarea och på morgonen den 18 juli inöttes han av sina unga ingenjörer med ropet »nu är alll lyckat». Blåsningarna gåvo nu till resultat ett slaggfritt kvicktlutel stål av utmärkt heskaffenhet. Den 18 juli 1858 kan därför räknas såsom bessernd-metodens egentliga födelsedag likaväl som G. F. Göransson är dess verklige upphovs-man och gen om foråre.
En tid efteråt översände Göransson av sina göt en del till Bessemer, som, då dessa bel'unnos utmärkta, återfick hoppet om sin metod. Såsom bevis på, huru totalt engelsmännen förlorat allt hopp om den-samma, kan anföras, att strax efter sedan Bessemer tagit sitt patent tog en listig engelsk metallurg, R. Mushet, som från degelstålsmålt-ningarna visste, att intet dugligt stål kunde beredas utan hjalp av mangan, ut patent på att till Bessemers stål sätta olika kvantiteter av mangan, genom vilket patent han hoppades skörda vinsten av Bessemers uppfinning, men strax innan Göransson kom över med sina göt, hade Mushet och hans vänner likasom övriga engelska stålkarlar blivit så fullständigt övertygade om bessemermetodens hopplösa odug-lighet, att han underlät inbetala patentavgiften och därför förlorade sitt patent!
Göransson tillverkade även göten till tyres för järnvägshjul och av dessa sande han 15 ton till Nayler, Vickers & Co i Sheffield och 15 ton till Brown i Rotherham. Den forrå firman, som egenlligen fruktade den nya metoden, lät i sina vällugnar trots Göranssons protester så skarpt upphetta alla de svenska götena, att de blevo brända och sedan vid uträckningen rasade sonder, och chefen Vickers sade inför de församlade stållillverkarna till Göransson: »såsom en gammal vän till eder fader råder jag eder allvarsamt att icke fortfara med denna ståltillverkning, ty det kommer aldrig att lyckas,» men Göransson fick sedan sina till Brown sända göten rätt behandlade, och bessemermetoden var nu genomförd även i utlandet.
Bessemer hade i sin förtvivlan under tiden lovat bland andra en mr Jackson i Bordeaux, att den forste, som kunde tillverka dugliga hessemergöten direkt från konvertern, skulle få dela hans inkomster av patenten, men Göransson lick ej ens hans tack och från Bessemers sida aldrig något erkänslans ord, ja ej ens något omnämnande i Bessemers jubileumstal. I Londonexpositionen 1862 utställde Bessemer