TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
491
brukspatron F. Lundins förvärmningsvällugn vid Munkfors försöka smälta stål efter Marlins metod. Brukspatron Lundin hade nämligen vid Munkfors byggt en Siemensk (regenerativ) vällugn, vilken hau eldade med gas från sina utmärkta sågspånsgeneratorer, och som han funnit, all han i densamma ej hade någon som helst svårighet att få füll smältvärme, så hade han redan 1864 och således långt innan något offentliggjorts om Martins försök börjat med experiment att framställa verktygsstål genom alt i denna ugn smälta tillsammans tackjärn med avfall från brannstålssmidet vid Munkfors. Själva smält-ningarna gingo förträffligt och stålet blev gott, men för varje smält-ning förstördes ugnsrummets valv och väggar* Han murade nämligen om ugnen med kvartstegel, som fabricerades vid Munkfors, och del han ännu 1867 ej lyckals få eldhärdigt nog.**
Rinman, som på ort och ställe i Wales studerat engelska kvarts-legeltillverkningen rekvirerade genast (i juni 1868) tegel från Dina men erhöll det ej förrän i början av november, då han strax om-murade ugnen på lämpligt satt och sen i densamma gjorde inalles 52 smältningar mellan den 20 november—19 december, vilka med full-komligt ovant folk forstås ibland gingo rält krångligt, isynnerhet lappningarna, då en rätt stor rnängd stål tappades bredvid i st. f. i kokillerna. De 52 smältningarnas sammanlagda resultat blev därför:
I Centner [ %
Använt tackjärn 172,04 53,1
» brännstälsskro 86,33 26,7
» stångjårnsavhugg .... 46,36 14,2
» kokfärskor (lancashire . 19,24 G,0
Sumina 323,9 7 100,<>
Erhallet (procenten räknad av insatt järn):
göten 231,00 71,3
skro 45,00 13,9
avbränna 47,97 14,8
Summa 323,97 100,0
Av det tillverkade stålet blevo de mjukare kvalitéerna alldeles utmärkta, medan åter de hårdare visade sig något ojämna i samman-saltningen. Deltagare i dessa de första martinsmältningarna i Sverige voro de båda unga ingenjörerna E. J. Ljungberg och C. Danielson, nu disponenter vid resp. Stora Kopparbergs bergslag och Uddeholm, martinsmältarna A. Bergström, A. Ribi) och .1. Jansson, hjälpsmällarna .1. Wessinan, .1. Hellström, J. Skyman, .1. Krogsberg saml kokillresarna N. Bengtsson och C. Lindberg. Under juni månad 1869 flck ,1. L.
* Se B. f. B. W. i Ö. L. Band 1 sid. 143 och 151.
*♦ Enligt sin egen beskrivning i J. K. A. 1864 sid. 78 tog Lundin i sina eldhärdigaste kvartstegelsorter vare sig 8 delar kvarts och 1 del hollandsk klimplera eller 10 delar kvarts och 1 del namurlera, således alldeles för myeket bindemedel mot dinateglets 2 ä 3 % kalk.