492 JÄRNETS METALLURGI
Sebenius i uppdrag all återigen ombygga ovannämnda vällugn, så all bätlre resultat skulle erhållas* och erhöll han sedan med den-samma Iran den 11 juli till den 31 dec. följande resultat:**
Antal charger 285
använt tackjärn, ctr 2000,77
» skro, » 3006,0:’) Summa ctr 5006,82
erhållet i göten, ctr 4391,38
» » skro, » 217,63
» » avbrånna » 397,86 Summa ctr 5006,82
eller i % av insall jiirn : göten . 87,7 % skro ... 4,3 » avbr. 8,0 » Summa 100,o »
Sebenius säger själv, atl produkterna blevo av ganska tillfreds-ställande beskaflenhet, men E. .1. Ljungbeig som sedan overtog till-seendet av metoden hade ett tungt arhete med den nya metoden atl genomföra den så, all den Lill sist gav som resultat Sveriges linaste mjuka maiiin, som Munkfors snart började anses .producera.
På våren 1869 hade emellertid Rimnan hos brukspatron L. G. v. Celsing å Hällefors Styckebruk ändrat om ännu en Siemensk vällugn liil marlinugn, och då även där alil gick eiter önskan, lick lian konstruera en verklig martinugn till Kilafors bruk, se pi. LXIX. Kilaforsugnen, som blev färdig i början av juli 1869, var således Sveriges forstå marlinugn och gick redan l'rån början bra, men man skolie chargerna i densamma på etl sätl, som forsi långi senare igen upplogs och nu tir det vanliga, i det all brukspatron C. A. Retlig sade ifrån, att allt godset skulle insättas samtidigt på en liten del tackjärn när, sotn niot slulel av chargen inkaslades för all göra stålet rödskör-fritt.*** Saimna år lorsökte Rimnan vid Htillefors fårska med jfirn-mahn i marlinugn, men försökel misslyckades, emedan chargerna gingo tor långsanil och försök i samma väg vid Munkfors gävo röd-bräckl stal, varefter nialmfärskningeii under flera år utdömdes, om man undanlager ett lörnyat niisslyckal försök vid Bånghammar år 1870, diir Rinman då likaledes byggt en marlinugn, vilken dock strax efteråt fick vika för bessemerverksanläggningen vid Bängbro. Bång-hammars ägare L. Wallmo tyckes varit den förste, som vågat forespå martinmetoden såsom kommande fullgod medlävlare till bessemer-metoden, ly redan på bergsmannamötet i Örebro 1871 uttalade han den
® J. K. A. 1870 sid. 40.
Av mig ur hans reseberättelse gjort sammandrag.
*S!® Se B. f. B. W. i Ö. L. Band 1 sid. 153.
O-a.