TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
förmodan, all maitinstålel skulle komma all tillverkas lika billigt och goti som bessemerstålet »för vilkel senare man i masugnen behöver ga med så låg malmsättning», men all döma av vad som vidare yttrades ansåg l. o. m. Rinman honom som en överdriven sangviniker! Under hela 1870-talel fortsatte alla all vara bländade av bessemermetoden. Martinmetoden ansågs kunna användas såsom framställningssätt för sekundn mjuka göten, »blott Munkfois, som i martinugnen omsmälte lancashirefärskor kunde få prima stål, bessemerstålet sir givel över-lägsel . För iindamål all lillvarataga skro liil 2:da injuk vara bygg-des emellertid martinverk s:i småningom även vid Lesjöfors, Motala Verkstad. Domnarvet oeh Bofors. Emellertid koinmo i slutet av 1870 och hörjan av 1880-lalen Ivenne oisaker all sälla lullt liv och blomstring i martinhanteringen och ej minst i den svenska.
1879 offentliggjorde försl N. Liljenberg* och senare E. Weslinan*' redogörelser för 1878 ars världsexposition i Paris vaii båda högl lov-ordade Terre Noires ulslällda blåsfria niartingjutgods.*** Den förre omtalar denna uppfinnings historia, sådan han hört den av upp-finnaren: Vid Pariseruiställningen 1867 hade Finspong utställL pansar-biytande spelskulor av kanontackjärn, vilka på det högsta forvånade alla faekmän. Terre Noire fick av franska regeringen ordres söka eftergöra dem och lyckades få till skiinks och undersöka några. Det fanns då i dem en sa lag kolbalt som 2,9 4%. Sökte då späda ut kolhalten i sitt tackjärn genom alt saniinansmälla det med stålskro, men fick gasblasor i godset, såvida de ej logo elt myckel kiselrikl tackjärn. Man försökte då göra kulor av inarlinstal genom alt strax fore chargens tappning tillsälta sådant lackjärn, men faun då, all stålet blev trögflvtande, om ej badet även hüll rätt myckel mangan, och på så siill blev metoden klarlage! genom ivriga experimenl. 1875 i sepi. lyckades inan göra forslå fullgoda gjulningen och 1878 visade man som sagt resultaten. Bedan 1876+hade vi liil Sverige låti kortare rapporter om saken oeh nu oversatte Westinan och hemsandé en mycket utförlig sådan rapport av A. L Holley, varjiimte han själv på .Jernkontorets bekostnad avreste till Terre Noire och dår studerade metoden, vilken resa han för sainma åndamål men å brukspatron (i. Lagerhielins pa Bofors bekostnad upprepade år 1879, och eller vilken senare resa han sökte genoinföra metoden vid Bofors, vilket, da Westman var oerfaren i martinstålberedning, emellertid ej lyckades. Bofors erfarne överingenjör C. Danielson tog då hånd om denna nya gren av marlinstållillverkningen oeh genomförde densamma med resultat, alt Sveriges gjutna stålkanoner genast kunde lävla med tillandets smidda. Även vid andra svenska martinverk började vi sarti-
■s J. K. A. 1879 sid. 187.
K. A. 1879 sid. 267.
Si..:..-?.- j 1879 sid. 231 och 28’>.
f Sp .1. K. A. 1879 sid. 286.