ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JAHNETS M ETA LLU RGl Bessern er. । a. Ugnar och apparater. R. Åkermans upp-utövande i Sverige tappning göres. Likasom vid all götmetall fortsedan under stelnandet och även långi efteråt åt-ulsegringar, gasavsöndringar, sullid- och syreom- B. Bessemermetoden. Tackjärnsblandarna** (Mixer, Mischer), avhandlingar om bessemermetodens liksom allt vad Åkerman skrev — mycket uppmärk-i utlandet och överallt väckte det forvåning, ja avund, att våra masugnar hålla så jämn hyttegång, så att vi kunde Bessemerverfahren, Bessemer process, procédé Bessemer, bessemerowskij prozess, processo Bessemer, procediiniento 500 andra reaktioner: ko] vandrar från mera kolbundet järn Lill mindre kolhundet, med stigande temperatur återreduceras dels tilslaggen, dels ur degelns väggmaterial kisel, denna kisel in-verkar dels sönderdelande, dels bindande på av järnet lösta gaser, malmjärnets något högre svavelhalt utjämnas i granuljärnets, det senares något högre fosforhalt återigen i det forrå, tilis, sen allt statt smält behörig lång tid och varmen nått normal höjd, reaktionerna mattas av och något så när likformiga losningar uppstå, då satter i stålmassan skilliga reaktioner, sättningar* m. m. I absolut reaktionsfri vila kommer stållegeringen aldrig. l:o. satser och studerades saml även vi kunde i laga tackjärnet direkt från hyttan i bessemerkonvertern och så utan vidare blåsa stål därav. Utomlands måste man nämligen den tiden alltid låta järnet kallna, därefter sortera det efter brottutseende eller kemisk sammansättning, så taga behörigen myckel av olika sorter och omsmälta å kupolugn, varvid både förlorades i kisel- och manganhalt samt dessutom måste offras kupolugnskoks, d. v. s. koks av basta och dyraste slag. Då man fann det fullkomligt otänkbart där-ute att få med svenskarna lika jämn hyttegång, såg man sig om efter annan losning, samt fann till sist en sådan nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Tyskland.*** Denna losning bestod i att från flera, bessemertackjärn blåsande masugnar tömma tackjärnet i en stor behållare, varifrån det undan för undan avtappas i småportioner till bessemerkonvertrarna. I den stora behållaren utjämnas då de olika utslagens sammansättning tillräckligt, varjämte tackjärnets övervärme är nog stor att hålla behållaren upphettad och järnet flytande. Detta var ett stort steg till förbilligande av bessemerståltillverkningen vid * Påminnes om våra erfarenheter om rödskör götmetalls forandring under årstals förvarande å götbacken. ” Tackjiirnsblandarnas historia se: S. u. E. 1911 sid. 253. *** W. R. Jones i Edgar Thomsonverken 1889 oeh G. Hilgenstock i Hörde 1890.