.TÅRNETS METALLURGI
I Sverige sortera vi så det förstnämnda efter dess tilltänkta användning i: Gjutjärn Aduceringsjärn Bessemertackjärn Martintackjärn Lancashire- eller smidestackjärn Vallontackjärn Puddeltackjärn Exporttackjärn Granulerat tackjärn
efter dess brottutseende i:
Helgråtl Kan tvitl
V-i-vitl
Vs-vitt
8/< vitt Hagelsatt Helvitt Kokjärn
Legeringstackjärnssorterna sorteras efter det i dem liil huvud-saklig del ingående legeringsämnet eller l. ex.:
Manganjärn = Ferromangan (vid lagre manganhalt dock även kaliat spegeljärn)
Kiseljärn = Ferrosilicium
Kiselmanganjärn = ferrosiliconmangan
Kromtackjärn = Ferrocrom
Wolframtackjärn = Ferrowolfram etc.
8. Det smidbara järnet.
Delta indelas ävenledes i tvenne huvudgrupper:
a. Stål, som i härdat eller ohärdat lillstånd kan med fordel an-vändas till skärande verktyg.
b. Smidesjärn, även kaliat mjukt järn, som varken i härdat eller ohärdat lillstånd kan erhållas med duglig skärande egg.
Dessa huvudsorter indelas sedan eller den metod, varmed stålet eller järnet åstadkommits Stålsorter.
Brünn- eller cementstål Puddelstål
Vallstål (bereit i hard) Bessemerstål Martinstål Degelstål Elektrostal
vällstäl-sorter
gotstålsorter
Götstal och götjärn benämnas hetsgraden», d. v. s. efter ingående kolhalten i hårdhetsgrad 0,0 5 %
» 0,10»
» 0,15 » O. S. V.
Smidesjärnssorter.
Franche-comtejärn
Vallonjärn Lancashirejärn Puddeljärn Bessemerjärn Martinjärn ; Elektrostal Aduceringsgods .lärnsvamp dock vanligen efter den s. k. »hård-
välljärnssorter
götjärnssorter