ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE 507 nämnda fallet ställas de på en med tegelskodda kanaler försedd grov gjutjärnsplatta, på vilken inan placerat eit inuti eldfast utfodrat itapp-ningsröi med tratt, ifall inan ej lill minskande av skromängden ersatt detta med en centralkokil], vars göte dock oftø vill bli centrum blåsigt och således av sekunda kvalité. Kokillerna äro vid våra bessemerverk oftast c:a 1,2 in höga och 9, 10, 12 eller 14 verktums övre innervidd, men finnas i använd-ning siven savål smalare kokiller ned Lill 6- och 4-tums, soin mycket större upp lill för axelgöten på hos oss 8, utomlands 25 tons och än högre vikt. Godstjockleken i dem tages vanligen ljockast på mitten av sidorna och dar i småkokiller ej under 25 mm samt grövre forstås ju större kokillerna äro. Kokillerna strykas före varje tappning med tjära, lervatten eller grafit. Se vidare under Martin. Sjunkboxar användas såsom vi redan i kapitlet gaser och järn sågo, for ståls tätgörande. De uppfunnos Ursprungligen av G. de Laval och användes forsi vid Vikmanshyttan. De Lavals bestå endast av en medelst järnband sammanhållen ram av eldfast tegel, vilken ram upphettad inuti lill gulvärme ställes på kokillen. En stor förbättring av dessa äro de av A. Casperson inventerade, se pi. LXXVII lig. 1, 2 o. 3, vilkas skiva av eldfast tegel gör, alt del otäta sjunkhuvudet sårdeles lätt kan efter götets kaljnande avslås. Casperson har dessutom für alt användas vid hårt något gasigt stål tillökat denna box med en silskiva med gasavledningsrör, se fig. 4, vilken silskiva, når stålet står halvvägs tipp i boxen, urlyftes, varpå boxen fylles. Forhållandet är, all stå], om del tappas i smala strålar, under fallet avgiver rätt mycket av sina gaser. 'r.o. Upphettningsapparater. Som våra svenska bessemerblåsningar äro baserade på smalt tackjärn direkt från masugn, så hava vi van ligen vid bessemerverken god tillgång å en — lill följd av den a Iltid i bessemermasugnarna nödsatta gangen mycket kraftig masugns-gas för uppvärmning av såviil konvertrar som skänkar och sjunkboxar. Konvertern vandes vid eldningen upp och ned, i skorstens-mynningen instickes ett gasrörsmunstycke med centralt blåsterror 'bläsrörsläga och lågan lår uppstroinma i konvertern, vars bläster-lådslock däiunder kan vara frånskruvat, i vilkel fall hotten biir biiltre genomvårmd. Skanken kan med elt pålagt lock eller vånd på sida ellei lenl av upp och ned ävenledes värmas med liknande blåsrorslåga och lika så boxarna ställda på varandra 8 å 10 stycken och med ell giest liggande plåtlock på den overstå. I närheten av konvertern och placerad så all blåsaren dårifrån kan vål observera denna och den ur dess skorstensmynning utström-mande lågan finnes en plattlorm med inanövreringsraltar tör konvertern och blåslerventilen saml med manometer för avläsandet av blästertrycket. * * Bpskrivandet av dessa detaljer hör till ämnet bprgsmekanik.