38
JÄRNETS METALLURGI
O. Ruff har på samma satt (S. u. E. med kol och funnil att järnet upptager 1911 sid. 1194) smält järn
vid 1220° ' . . 4,58 % C
» 1350° 4,8 1 » »
» 1522° 5,46 » »
» 1623° 5,78 » »
» 1823° 6,5 9
» 20203 6,9 5 » »
»2122° 7,51 » »
»2169° 8,2 1 » »
» 2220° 9,60 » »
» 2271° 8,97 » »
» 2320° 8,61 » »
» 2420° 8,09 » »
» 2475° 7,78 » »
» 2626° 7,4 5 » »
Vid Bergskolans elektriska försöksugn vid Hagfors gjordes 1909
ett hknande försök på följande sätt. Tackjärn tillverkat av enbart
Tuolluvaremalm och således i del allra närmaste nanganfritt(4,2 0 % C)
inkastades på eil glödande träkolslager i den elektriska elektrodugnen
och fick nedsmälta i Ijusbågarna. Då del smält nedfördes elektrod-
kolen genom den överliggande vitglödande träkolsmassan myckel nära ned till järnets yla, varigenom över denna inellan kolstyckena bildade sig en massa Ijusbågar, som al 11 mera uppheltade järnbadet. Enligt analyser utförda av Uddeholms överkemist ingenjör Ljungvall höllo de uttagna proven
eller 1 linimes smältning . 5,7 9 % summa kol och 0,4 2 % kisel
* 2 » » ... 6,2 5 » » » » 0,5 6 » »
2 3 » » ... 6,7 9 » » » » 0,7 7 » »
Kiseln oisakad av i ugnen befintlig kiselsyrehaltig ehuru stärkt
basisk slagg. I emperaturen kunde till följd av Iräkolslagret ej av-läsas, men uppgick troligen till bortåt 2000°. Hade man kunnat hindra järnet upptaga kisel, hade kolhalten troligen blivit ännu högre.
Enligt Moissan loser järn vid 3000° 40 % C (S. u. E. 1906 sid. 397).
Vilka legeringsämnen, som öka, och vilka, som ininska järnets kolupptagningsformåga är ännu ej tillfredsställande utrett, men vet man, all
den minskas av kisel, fosfor, svavel och aluminium;
3 ökas » mangan (upp till 7,20 %*) och krom (upptill 13,76 %**)•
* I masugns och 80 %-igt manganjarn.
** 1 ett kromtackjärnsprov från Kortfors elektriska ugn.