TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
515
ugnsgas päsläppes och konvertern får stå på värmning till nästa blåsning.
Tackjärnsskänken renspettas och avlagas därefter med ett bruk vanligen bestående av mjöl stampat av gammalt tegel (4 ä 5 delar) samt en del eldfast lera, varefter den vid en del bruk invändigt slry-kes med sotvatten och så torr- och varmeldas. Stålskankens stoppare urlyftes for att sedan ersättas med en ny, bottentärningen urslås, skänkväggar och botten avrensas och avlagas med bruk, ny tärning, struken runt om med bruk, isattes och torkeldas medelst en under-ställd fyrpanna med träkol. Sen insättes och inriktas väl den nya stopparen, glödande kol nedkastas på skänkbotten, varpå masugns-gasbrännaren pälägges och gas samt bläster pådragas.
Smidesproven. Det torde ej någonstådes finnas så skickliga stålprovare som i Sverige. De svenska martin- och bessemerverkens provare hava nämligen till foljd av de utomordentligt höga fordringar, som ställas på vårt stål, fått en så skarp blick och så känslig hånd, att de med dem i de fiesta fall säkrare bedöma ett ståls beskaffenhet än skolade kemister och mikroskopister tillsammans formå. För att nämna några få av de skickligaste nämner jag: Petterson, far och son vid Hagfors; Bergströmmarna vid Munkfors; Stålberg vid Söderfors; Gillberg vid Långshyttan; Bergström, Lotorp; Björndal, Bofors; Ham-mar och Berg, Avesta och anför jag här nedan en del av deras något varierande provningssätt.
Stålet provas på rödskörhet och hårdhetsgrad. Rödskör-hetsprov som oftast användas äro:
l:o Vinkelprovet, då provgötet utsmides i en c:a 45 X 4 mm ten, vilken i härden upphettas något över den farliga rödskörhetstempera-turen, darpå lägges på högkant å stadet så att den sticker c:a 20 mm ut över städkanten. När provaren så ser, att provets värmegrad sjun-kit till just den kritiska punkten, bojer han provändan med snabba hammarslag i 90° vinkel fram och åter över städkanten. Haller pro-vet, titan att visa braka allt efter kolhalten 3, 4 å 5 sådana böjningar är det prima rödskörsfritt, håller del blott 2 är det fullgott, håller det blott en boj i 90° är det sekunda, håller det ej att slå i 90° är del mera rödskört vid ju mindre vinkel det går av. Detta provningssätt användes för hårt stål, vanligen kolhalter över 0,6 o %. Ett andra vinkelprov användbart även under hårdhetsgraden 0,6 o går ut på att man efter utsmidningen i kanten med en tunn skarp mejsel gör ett c:a 3 mm djupt hugg och sedan vid rödskörhetsvärmen bojer i 180°. Är stålet rödskörsfritt håller det då böja füllt ihop, lämnande en boj-kant fullkomligt sårfri, eljes allt mera Irasad, och vid mycket rödskört stål hoppar vid forstå slag ändbiten av från provstången.
2:o Klyvprovet tiligår så, att provet utsmides bredare än vid det forrå eller vanligen 2.5 X 5 mm, varpå man med en skarp och tunn mejsel klyver det mitt itu in från ändan c:a 25 å 30 mm långt. Darpå