526
JÄRNETS METALLURG!
peratur snabbare upp till den, då kolet ensamt direkt eller indirekt tager liand om det inkastade syret, och då kan till och med hända att rätt avsevärda mängder kisel men isynnerhet mangan stanna oför-brända kvar till och med i mjukaste slutprodukt.
Som nu bessemerprocessen just i dessa avseenden skötts något olika i olika länder ha utländska metallurger indelat förfaringssätten i fyra grupper,* nämiigen där man använder:
l:o. Tackjärn med hög kiselhalt (2—3 %) men låg begynnelsetempera-tur, då att börja med endast kisel förbrinner, sedan åtfoljt av manganen, varefter då temperaturen stigit till en viss höjd kolet börjar oxideras till koloxid. Engelska metoden..
2:o. Tackjärn med medelhög kiselhalt (1,3—2%) och hög begynnelse-temperatur då kisel, kol och mangan börja oxideras samtidigt, och kolet fullständigare än kisel och mangan. Kontinentala euro-peiska metoden.
3:o. Tackjärn med låg kiselhalt (0,6—1,3 %) och låg begynnelsetem-peralur, då kiseln oxideras nästan fullständig innan kolet mark-bart börjar bortgå. Villkoren för möjligheten av sådan process äro: tackjärnsblandare och stor produktion med omedelbart på varandra följande blåsningar. Amerikanska metoden.
4:o. Tackjärn med låg kiselhalt (0,6-1,3 %) och hög begynnelsetem-peratur, då kol, kisel och mangan oxideras samtidigt, men då temperaturen kommer till viss höjd kolet tar ensamt hånd om syret lämnande kisel och mangan kvar i slutprodukten. Svenska metoden.
Emellertid är denna definition å den svenska metoden, åtminstone vad kiseln i slutprodukten angår, oriktig, ty endast i mera sällsynta undantag uppvisa våra blåsningars slutprodukt någon kiselhalt att tala om, utan snarare mindre sådan än den utländska bessemerpro-dukten. Av manganen åter kvarstannar nog viss del ända till blåsningens slut vid de bessemerverk, som använda så manganhaltigt tackjärn, att de ej behöva använda ferromangantillsats till slutprodukten. Gott belysande detta torde nedanstående utdrag ur Långs-hyttans och Hofors försäljningskataloger för bessemerstål utgöra:
Se t. ex. An outline of the Metallurgy of Iron and Steel, by professor H. O. Hofman.