______________
__________________ ____________________
________________
______
__________
1
530
JÄRNETS METALLURG!
5$
» » » koket
strax fore tappningen vid tappningen ur skänken
» » » »
1 2 3 4
1151 1065 1185 1151
1726 1723 1837 1772
1522 1479 1510 1494
1587 1497 1587 1517
1448 1393 1463 1448
1479 1438 1517 1492
1463 1416 1490 1470
1321 1312 1339 1321
1212 1206 1220 1214
1467 1472 1439 1412
1500 1528 1516 1526
1482 1500 1497 1497
1420 1412 1406 1406
Chargens n:o
Lågans temp. i Gjers varmapparat .... Formskenet ........................... Forstå slaggtappningen efter foregående utslag Sista » fore blåsningens »
Först utrinnande tackjärnet............... Sist » » _______________
Tackjärnets medeltemperatur vid utslagel » temperatur vid nedhällandet i konvertern............... . .
Lågans temp. vid början av raffineringen » » Stålets Slaggens
Stålets Le Chatelier* fann följande temperaturer vid en blåsning
Robert-bessemerkonverler: Då koloxidlågan började synas 1330°. Inuti konvertern (= lågans temp.) vid blåsningens slut 1580°. Stålets temperatur vid tappningen 1450°.
Sammanfattning: I forstå blåsningen i nymurad konverter och vid en normalt förlöpande charge oxideras av blästern under de forstå ögonblicken otvivelakligt järn och i järnet ingående legeringsämnen fullkomligt i proportion till deras viktförekomst, d. v. s. vid ett tack-järn sammansatt t. ex. i likhet med Västanfors’ (förut beskrivna):
90% 4 1
kolhalt blev vid samtliga dessa charger — c:a 0,7 5 %
C.
i en
Järn Kol Kisel
Mangan 5 »
så att på 1 kg Si får man i oxidationsprodukter: 2,14 kg SiO2, 14,6 7 kg CO2, 6,45 kg MnO och 115,7 1 kg FeO motsvarande 34,9 7 kg O och 117,0 7 kg N eller 152,0 4 kg luft. Jämför man härmed Tamms forstå analysprov vid Nykroppa och Västanfors, samt iakttager dessas oanvända luft, så stammer detta rätt bra, ty enligt
»
»
forestående
borde höllo
proven hållit av CO2 proven av CO2 . .
Ny krop pa . 3,3 6%
3,1 8 »
Västanfors
10,7 2 % •
11,68 »
Av de i
forstå lidsmomentet bildade oxiderna
bortgår den forstås forst som koloxid bildade kolsyran troligen fullständigt med kvävet. Någon liten obetydlig del CO torde lösa sig i järnet. All mangan-oxidulen förenar sig helt säkert med bildad kiselsyra, av järnoxidulen
Engineering and Mining Journal 1890 sid. 428.
--