TACKJÄRNETS RAFFINEHANDE OCH FÄRSKANDE
541
och agrikulturlärde om, att slaggernas halter av mangan- och järn-oxidul ej kunde skada växtligheten, samt dessutom superfosfatfabri-kerna måste för ökade omkostnaders skull höja sina pris, så vann thomasslaggen — trots dessa fabrikers energiska försök att miss-tänkliggöra den — snarl stör användning, vilken fortfarande växer fullkomligt i kapp med tillgången.
Slaggen vägande 25 % av stålets vikl haller, sådan den erhålles ur konvertern vanligen:
Si()„ . . . 5,00 — 7,2 5 %
P2(X, . . . 18,00 —23,0 0 »
FeA . . . 2,0 0 -— 6,5 0 »
FeO . . . 6,50 —13,00 »
A12O, . . . 1,00 — 2,10 »
MnO 3,oo — 8,00 »
CaO . . . . 45,00 —49,00 »
MgO . . . 1,5 — 6,00 »
Man fann dock snart, att slaggens verkningsgrad ej på längt när inotsvarade dess höga fosforhalt, men man famlade i mörkret om anledningen till detta, tilis prof. Wagner påvisade först en bestiim-ningsmetod med amoncitrat och sedan en bättre med 2 %-ig citronsyre för den växtlösliga fosforsyran, då 1894 Geldmacher vid Peine genom att försätta slaggen vid dess urtappande ur konvertern med kvartssand höjde dess halt av löslig fosforsyra ifrån 60—90% av hela fosforsy rehalten.*
Den kallnade slaggen krossas först i bägarkrossar eller tuggare och males sedan till grovmjöl i en kulkvarn, varefler detta finmales i en rörkvarn, från vilken det stoftfina pulvret medelst fläktbläster bortsuges och darpå, avsatt, fylles i säckar.**
c. Processens kemiska förlopp.
Om thomasprocessens kemiska förlopp föreligga ej på längt när så fullständiga och klara utredningar som Akermans och Tamms om bessemerprocessens, men har man dock utmärkt början till en sådan i F. Wüsts och L. Lavals undersökningar å thomascharger*** saml i C. Dichmanns reflexioner över slaggernas roli i thomasprocessen. f Wüst och Laval utförde på synnerligen omsorgsfullt sätt sina undersökningar för att få grund till en thomasprocessens värmeekonomi
* Forfatteren tycker skal vore försätta slaggen med finmald fältspat i stallet för med kvartssand, emedan gödningsmedlet då ock skulle komma att hålla lättlösligt kali, och A12O3 nog gör satnma tjänst som SiO2 vis-ä-vis P2O5 .
* * För de härvid använda maskinerna har ämnet Bergsmekanik att redogöra.
* ** Metallurg! 1908 sid. 431 och 471.
f S. u. E. 1911 sid. 891.