540 JÄRNETS METALLURG!
kvarvarande fosfor, mängden av löst, ej av mangan oinsatl järnoxidul, mängden av isynnerhet under overblåsningen absorberede väte- och kvävehalter i så hög grad bero av en massa olika faktorer t. ex. tack-järnets, ugnens och kalktillsatsens temperaturer, kalktillsatsens kvan-titel, av den använda blästerpressionen och av luftpäsläppningen orsakad färskningshastighet, tackjärnets halt av mangan, kisel och ej ininst kol, slaggens tillfälliga beskaffenhel vid el'terblåsningens början och av överbläsningens längd, samt slutfosforhaltens storlek hell beror på blåsarens formåga att hedönia provbrottens gryutseende vid olika dagrar etc. etc., så kunna redan av dessa skäl en mängd variationer i stålkvalité erhållas. Men härtill kommer, att det basiska stålet kan kvarhålla betydande större mängder inblandad mangan-oxidul än det sura, dels till följd av den nödvändigt mycket större ferromangantillsalsen, dels till följd av dess större hall av av-gående gaser, som ej tillåta etl lugnt uppstigande till ytan och i slagglagret i skanken av MnO. Så måste man till detta stål tillsätta inera aluminium, vårs oxid följer samma lagar som manganoxidulen, verkande till seghetsminskning om den kvarstannar, och som, som metall — om den ej omsattes till A12O3 — verkar kanske än inera kvalitéforsåmrande, dels genom sin egen, jämfört med järn obetydliga styrka, dels genom dess verkan till radieil bladkristallisation i stålet, vilket givet verkar försvagande i kalit stål. Där ijian är mån om siti ståls anseende provas därför stålet från varje utslag ytterst omsorgsfullt såvål på kemisk som mekanisk väg. De kemiska proven äro å kiselmangan, fosfor och svavel, de mekaniska böjningsprov med och utan skarp tvärrits, avslitningsprov, slagprov å härdade och ohärdade stavar, kulprov och mikroskopiska prov. Dessutom tages i betraktande stålets pösighet vid utgjutandet i skanken samt i prov-tagningskokillen och dess ungefarliga tappningsvärme.
3.o. Thomasslaggens färdigberedning. Redan langt före Lhonias-inetodens uppfinnande foreslog Parry att använda fosforhaltiga mas-ugnsslagger som gödningsmedel i lantbrukel, men som masugnsslagger Iran t. o, in. mycket fosforhaltiga beskickningar hålla ytterst obetydligl med fosfor, förföll frågan den gången om sådant användningssätt for hytteslagger. Så fort emellertid Thomas och Gilchrist fått sin metod utexperimenterad, började de fundera på dylik användning för den i deras metod fallande slaggen, men som de ej kunde tro, alt slaggen, som sådan, skulle duga, funderade de på att använda den för super-losfatberedning och uppfunno samt togo patent på en melod härför. Detsamma gjorde sen flera kemiker. Slaggernas höga kalk- och melallhalter omöjliggjorde emellertid ekonomiskt all sådan omvand-ling, ty syraåtgången blev rent ruiherande. En tysk ingenjör G. Hoyermann fann emellertid 1882 vid Peiner Walsverke, att blott man stoftmalde slaggen, så blev en god del av dess fosforsyia -lösbar (or växtrötterna, och när han så fick med sig flera lantbruksprofessorer