TACKJÄRNETS RAFF1NEKANDE OCH FÄRSKANDE
.549
badet avtappas eiter för dylikt stålgjutgods vanliga tillsatser (0,2 % AI, eller 0,1—0,2 % Si samt 0,20—0,90 % Mn, beroende på vad hårdhets-grad slålet skall erhålla), men skall man hos godset ha en kolhalt av () 4_o)6 % C, så uppkolas badet vanligen från 0,3 % till den önskade genom ikastande av strutar med mald koks eller itappande av lagom kvantitet smält tackjärn (Zenzes patent).
c) Processens kemiska förlopp är detsamma som vid bessemer-metoden, om man undantager, alt kolet vid lillbessemer fullständigl förbrännes och ej bortgår som koloxid. Slaggens verkan är ock mindre intensivt färskande, aildenslund den rör sig blott i virvlar på badels yta, likaväl som stålet under slagglagret blott cirkulerar för sig utan alt blandas med slaggen. Följden biir ock i de fiesta fall ökad avbränna — vid god gång 12 å 15 %, vid dålig gång ofta vida högre (upp till 28 å 30%*).
N. Liljenberg framhåller såsom metodens fördelar framfor martin-slålgjutgodsmelodens:
l:o) Anläggningskostnaden biir mindre,
2:o) stål kan erhållas oftare, av mera efter behovet växlande samman-sättning och i mindre kvantiteter,
3:o) hela chargen behöver ej på en gång avtappas utan kan från den överhettade konvertern tappas småningom i skankskopor.
4:o) Konvertern kan sätlas i och ur drill utan stor påeldningskostnad, 5:o) man kan i densamma få även mjukaste stål absolut tätt och tappvannt även med små kisel- och manganhaller. Unckenbolt, Zenzes m. fl. ha påvisat alt belgiskt lillbessemergods kan i Tyskland in ed vinst säljas billigare än tyskt martinsmågods .**
E. Martinmetoderna.
Siemen-Martin Stahlverfahren, Siemen (Martin) process, procédé ;Sie-men)-Martin, Martenowsskomu proiswodstwu. processo (Siemen)-Martin. procedimiento (Siemen)-Martin).
a Ugnar och apparater.
l.o. Martinugnarna. Dessa, som borde eller sin uppfinnare kallas Siemens likaväl, som processen bör kallas marlins efter dess uppfinnare, delas i två huvudslag:
Ugnar med fastliggande härd och ugnar » rorlig »
Vartdera av dessa två huvudslag kan sedan (efter professor M. A.
S. u. E. 1Ü06 sid. 110.
«♦ S. u. E. 1906 sid. 105.