44 JÄRNETS METALLURG!
och är viel 1 % C c:a 770°, vid 1,1 % C = c:a 850°, vid 1,2 == c:a
905°, o. s. v. Dock all observera, delta vid rent kolstål.
2:o. Smältbarheten: När kemiskt rent järn smälter, är ej lullt bekant, inen troligen vid en temperatur några liolal grader över 15()0< Mycket kolfattigt järn (säges det numera) smälter vid 1500°. Med stigande kolhalt sjunker sedan järnets smältningstemperatur tilis den vid 4,2 % C kommit ned lill 1130°, oin järnet är helvitt, men 1160°, oni del är helgrått. Varför järnet blir svårsinåltare vid en viss kolhalt, om del haller grafit, är därför all del då består av kolfriare järn blandal med grafit. Denna grafit mäste så först lösas i del mjukare högre smältpunkt havande järnet, och först da grafiten lösts i detta, smälter denna fasta lösning. Ökas kolhalten utöver 4,2 % höjes troligen smälttemperaturen igen, huru mycket vet man dock ej. Vid an-givandet av dessa smälttemperaturer bör dock påminnas om all de avse i del närmaste rent koljärn, och all fiere andra legeringsämnen ha stark inverkan på smältbarheten, dock därom mera längre frain-Vanligt verktygsstål anses dock sinälta fran 1350° —-1400°.
3:o. Smältvärmet har man ännu otillförlitligare uppgifter onb då del gäller legeringarna än då det galler rent järn. Föga lärer det väl emellertid skilja sig från det senares. De Rinmanska undersök-ningarna gåvo för helvitt, svenskt tackjärn (lancashire) 36 y. e„ ‘>e tyska ingenjörkalendrarna (t. ex. Fehlands) angiva för grått järn 2 ■ för vitt 33 v. e.
4:o. Spec. varmet antages för rent järn enligt »Hülle» för tenipe' raturen mellan 0°—650° = 0,1 432 v. e. och stiger så ined kolhalten upp lill 0,1 583 v. e. för järnkarbid. På elt annat ställe i »Hülle angives dock 0,1 4 63 v. e. för rent järn mellan 0°—650°. Säkerl a1, all spec. vannet stiger både med temperaturen och kolhalten. Spec’ varmet vid vanlig temperatur är av Regnault uppmätt:
för smidesjärn lill 0,1137 9 v. e.
» hårt stål 0,1 1 8 4 8 » »
» vitt tackjärn » vilka siffror kunna »Hütte» 0,1 2 9 8 3 kompletteras med några » » från Obs.! Teknisk1 järn, ej rent
för härdat slå! . . 0,1 1 7 8 v. e. koljärn.
» anlöpl » . . 0,1 1 8 8 » »
» gjutjärn . . 0,1189 » »
aduceringsgods 0,1 1 5 2 » »
5:o. Omvandlin gsvärmet hos järn-kollegeringarna är ej l’' fredsställande undersökt. n
6:o. U t v idg ning o c h k r g m p n i n g. Om man smälter tacKl11 vare sig vitt eller grått och i det smälta badet sedan inkastar osmält stycke av tackjärnet, så Hyler det på badel. Detsamma