TACKJÄKNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
undre trattens vattenlås, och sedan man sköljt av slaggstyckena upp-sättas de på nytt, sen de fått torka, i tratten till reningstornel. Hilgers generator, som tyckes allt mera vinna förtroende atomlands, skall taga mindre kraft i anspråk än Kerpelys. Den har, se pl. XC, över blästerinloppet en stjärnformig huv, som rör om i askan och bryter sönder slaggrusorna samt skal! med sur infodring kunna tjänstgöra för de fiesta stenkolssorter och med basisk (magnesittegel) även för stenkol med synnerligen stor alkalihalt i askan*
4 :o. Blandarna. Dessa användas utomlands även vid martin-verken ofta alldeles som vid bessemer- och thomasverken blott för alt åstadkomma en jämnare tackjärnssammansältning, men sedan man lärde sig bygga dem regenerativa och att elda dem med masugns-, koksugns- eller generatorgas, så ha de alltmera tagils i anspråk för att även utföra en del av eljes martinugnen uteslutande tillkommande raffinerings- och färskningsarbete. Professor O. Simmersbach har över sådana blandare och över blandare i allmänhet lämnat en ut-märkt klar och uttömmande beskrivning,** vilken även i Sverige för-tjänar det noggrannaste studium, ty tvivel kan knappast råda om, att det vore skäl använda dylika blandare även vid några av de större svenska basiska martinverk, dar man även har masugnar. Pi. XCI visar huru regenerativa, för förfärskning avsedda blandare äro konstruerede, men är vid planschens figurer att anmärka, att med flit längdprojektionen tagits från en blandartyp och tvårprojektionen från en annan, emedan ett kombinerende av dessa två konstruktioner nog skulle vara formånligt.
Såsom av figurerna framgår, likna dessa blandare mycket de stjålp-bara martinugnarna. Som man emellertid ej i de förra behöver på långt när den höga temperatur, som erfordras i de senare och således ej heller behöver använda så mycket gas i dem, kunna regenerators-kamrarna få avsevärt mycket mindre volym. En fordel till medför denna lagre temperatur, nämligen den, att allt murverk kan utan fara för avsmältning tagas ijockare eller beklädas med asbest eller med värmeskyddande poröst tegel, varigenom gasåtgången kan i högst be-tydande grad nedsättas. Detta är visserligen ej iakttaget vid de ut-ländska mischers man sett konstruktionsdetaljer publicerade av, men vi i Sverige böra vid vårt dyra bränsle ha vår uppmärksamhet fäst därvid. Ugnsrummets väggar böra, som vid Deutsche Maschinenfabrik^ konstruktion (tvärgenomskärningen å pl. XCI) göras lutande, vilket är en i allo starkare konstruktion, än dar de, som i marlin-ugnarna, stå füllt vertikalt. Att våra blandare kunna eldas uteslutande med masugnsgas är fullkomligt säkert, och ingalunda behöva de få de utländskas kolossala dimensioner för att bli av även ekonomiskt värde. Varför man i utlandet behöver ha dem så stora är att tillskriva
* Küppers nya generator se 8. u. E. 1911 sid. 637.
* * S. u. E. 1911 sid. 253, 337 o. 387, sedan oversatt i J. K. A. B. 1911 aid. 479 o. f.