TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
579
finspinkad ved samt på veden ett 500—800 mm tjockt lager torra och grova stenkol eller ock grov och bra koks. När man vill sätta eld nedhälles genom uppsättningstratten 1 till 2 pytsar tunn tjära eller rå petroleum, gammal smörjolja eller dylikt och nedkastas sedan en stor brinnande sudd, använd oljig trassel, som då tänder de oljiga kolen. Först när man ser, att såval ved som kol kommit väl i full brand, så uppsätter man ytterligare 300-500 kg grova stenkol, och, då även dessa tänt sig, påfyller man eit lager småkoks för att dämpa röken. Är generatorn nymurad, får man gå några timmar endast med drag, eljes kan man strax draga på svag bläsler samt efter 8 ä 10 timmar (enl. K. Munzel) skicka gasen Lill martinugnen. När blästern dragils på, igängsättes vridningen av rost- och plåtmantelnederdel men askskyfflarna inläggas ej, ty att börja med sjunker asklagret baia genom vridningen samman c:a 250 mm. Först då inan med stopp spellet överlygat sig om, att slagglagrets höjd behöver minskas inläggas skyfflarna och slaggutmakandet börjar. Undersökningen tiligår så, att spellet kräftigt nedtryckes genom bränslet ned i asklagret, får stå så ett par minuter samt så hastigt uldrages, då man ser på huru längt ned det är glödande ifrån den punkt, som var nere vid genera-lorns tackplåt, huru djupt ned det är glödande kol och var askan vidtagei. Under gången undersöker man på sainma satt om asklagret står jäm-högt eller högre vid väggarna än vid rosthuven. Är det senare luin-delsen avstannar man rostrotationen och makar med en handraka ut så myckel slagg från lagret närmast väggen tilis man med spettet finner, alt slagglagrets överyta är nägot så när jämn överallt. Innan man åter satter gång på rostet, stöler man runt väggen till bränsle-massan med stoppspettet, eljes kommer forgasningen att bliva livligare där än i centrum. Munzel omtalar att Peiner Walzwerke har låtit patentera en skyffelkonstruktion, som motverkar det för hastiga sjun-kandet av kärnslaggmassan.
Engelska stenkol, som vi ju mest använda oss av, fordra mindre ångpåslåppning till motverkande av slaggrusbildning än de westtaliska kolen, till följd av de förras surare slaggbeståndsdelar. Vid dessa generatorer kan man använda felare stenkol än vid de med fasta rost, men eljes gäller, att gasen blir bättre, om man använder magra kol i dem. Med engelska kol av den sort, vi här använda, är bäst gå med c:a 1 m bränsleskikt, vid magrare kol, t. ex. de skånska kan man taga del 1,5 å 2 in tjockt.
Vad ny lian av de mekaniska beskickningsapparateinas arbete beträffar, så äro meningarna utomlands ganska delade. An-hängarna påvisa dessa apparaters förtjänst alt vid planrost eller vrid-rost åstadkomma ett fullkomligt jämnt bränsleskikt och jämn avgas-ning, motståndarna åter deras kraftförbrukning samt att de vid styb-biga kol åstadkomma alt mera kolstybb ryker in i gasledningen, vartill kommer, alt generatorskolaren insöves i säkerhet, så han ej så