•'i82 JÄRNETS METALLURGI
Gassort CO2 CO H, ch4 CaH O N Vannevärde per m8
Koksugnsgas . . .. 3,6 6,0 48,2 24,1 — — 18,1 3967
3,0 6,4 41,0 26,5 — — 23,1 3987
» 2,2 6,8 39,6 30,3 — — 21,1 4322
> 2,4 9,0 41,4 24,8 — — 22,4
» 3,0 9,8 42,6 22,2 — 22,4
2,7 9,4 42,0 23,5 — — 22,4 ■ c:a 3600
8,1 17,9 5,7 25,6 — — 42,7
» 3,0 8,4 45,3 30,8 — — 12,5
2,8 7,4 44,7 29,9 — — 15,2
2,9 7,9 45,0 30,4 — — 13,8 • c:a 4300
» 9,7 16,8 6,9 37,1 — — 29,5
Koksugnsgas** 1,6 6,0 57,0 22,5 — — 13,0 3608
» 6,5 10,4 38,7 16,4 2,0 1,2 24,8 3029
» 3,2 6,3 41,6 29.6 2,8 0,4 16,1 4240
, modeltal . 3,8 8,1 41,8 28,2 0,3 0,1 19,9 4087-
Naturlig gas*, ** O,o 0,3 3,0 91,8 2,2 0,2 2,6 8298
* i?: * 0,6 0,6 22,0 67,0 6,0 0,8 3,0 7939
0,3 0,6 1.4 93,6 0,3 0,3 2,8 8802
. medeltal . 0,3 0,5 8,8 84,1 2,8 0,4 2,8 8346
Simmersbach förklarar fördelarna med koksugnsgaseldningen vara: l:o högre ugnstemperatur och större produktion, 2:o jämnare förbränning och mindre bränslekostnad, 3:o behov endast av luftregeneratorer och således billigare byggnads-kostnad,
4:o enklare blockkonstruktion med mindre reparationskostnad och 5:o billigare fabrikationskostnader.
\ ad satsen 3:o angår, lorde jag ej behöva med siffror visa, att man även vid användande av koksugnsgas gör ekonomiskt klokt i alt bygga även gasregeneratorkammarelf
Naturlig gasff användes i Amerikas förenta stater dar den-samma ställer sig billigare än stenkol. Man bygger då ugnarna med endast luftregeneratorer, en dumhet, ty man kan då ej füllt utnyttja
* S. u. E. 1912 sid. 61.
Se för övrigt de av 0—a i Wiborghs Järnets Met. anförda analyserna *” 8. u. E. 1911 sid. 1994.
f Sedan detta skrevs har A. Greiner hållit ett foredrag i Iron and Steel Institute omtalande jamförande resultat med koksgas i martinugn i Seraing.
ß""" ™ ” N
62,5 13,0
Gaserna höllo %: COj
Generatorgasen . . 6,0
Koksugnsgasen . . 1,5
CO CH,
23,4 5,9
6,o 22, s
H 2,2 57,0
Vid användning av generatorgas var ugnsrumstemperaturen 1755°, dygnsproduktionen 39 ton, avbrännan 5,5 % stenkolsåtgång per ton stal 300 kg. Vid koksugnsgas resp. 2024° 49 ton, 4% och 325 m3 gasåtgång per ton stål. Tackjämsätgängen minskas från 40—21% i chargen. Ugnsvalvet stod med generatorgas 2624 ton, med koksugnsgas blott 2194 ton. ft Om martinugn för naturlig gas se S. u. E. 1905 sid. 227.
v. e.
1274
3640