584
JÄRNETS METALLURG!
ugn, I del alt man tappar av inera av innehållet än vanligt, så all »fräthyllan» biir åtkomlig och så breder på och sintrar last ny massa. I Tyskland måste blandarna avställas under söndagsdygnen, hos oss skulle della väl ej behövas, dar de kunna betraktas såsom tillhörande masugnen — således ej martin- eller bessemerverken — och dar ar-betarna skulle hava lika stort intresse som verket av att hålla dem i ständig gang. Genom att i blandarna kiseln fullständigt bortraf-fineras, minskas sedan frätningen i martinugnen betydligt. En färsk-ningsblandare behandlas alldeles som en martinugn, och slaggen av-tappas allt ibland samt ersättes med vare sig uteslulande nya färsk-malms- och kalkkvantiteter eller även med slagg från martinugnen, vilken slagg, såsom då kiselsyrefattig, kan göra god tjänst i blandarerr • blandaren renar man ju mest från kisel och svavel, men även någol från fosfor, om man färskar ned till inemot stålgrånsen 21/s å 3 % C. Härom se vidare nedan i avvikande förfaringssätt vid inarlin-nietoden.
1 stora oeldade blandare sjunker tackjärnets temperatur med från 45 till 100° allt eller chargestorleken, i de eldade åter står den an-tingen stilla eller stiger rätt avsevärt. Det förra vid de blandare, dår man inga regeneratorer har, det senare vid dem, dar man har både gas- och luftkammare. Simmersbach anger ända upp liil mellan 1400-1500°. Han säger ock, att en 200-tons färskningsblandare er-fordrar generatorgas av 8 ton kol i dygnel eller av masugnsgas 2000 m’ i timmen. Vid våra träkolshyttor skulle vi givetvis kunna nöja oss med 30 å 40-tons blandare och motsvarande mindre gasförbrukning, hlott vi byggde desamma med per m3 gas lika rymligl tilltagna kam-mare, som dem vi ha vid martinugnarna. Små oeldade mischers på 130 -150 Lons svayelrena järnet föga (7-26% av ursprungliga svavel-halten), eldade mischers ater rena avsevärt t. ex. en av Siminerman omnämnd som med blott Vsfc järnmalms- och P/2% kalkstensåtgång per Ion tackjärn tar bort 50 å 60% av S-halten. Malmen höll dock då 3 % mangan, och bör man för resten alltid använda manganhaltig järn-malin vid blandarna. Håller man temperaturen i färskningsblandarna hög (1400—1500°) inträffar emellertid ingen avsevärd fosforrening. Vil] inan förutom svavel- och kiselrening ha avsevärd nedfärskning i blandaren, får man forstås öka malm- och kalkpåsattningarna där-efter.
: o. Mart i n u g n a r n a s s k ö t sei.
En nybyggd martinugn måste först behörigen Lor kel das och denna torkeldning får ej för mycket forceras, ty då spricker mur-veiket sönder. Långsaminare torkeldning bör användas vid vinter-murad än vid sommarmurad ugn och under forsla skedet av tork-eldningen böra växelvenlilerna stå på »halvspänn», d. v. s. så, att rökgaserna från del i ugnsrummet hrinnande bränslet gå i lika mängd