590
JÄRNETS METALLURGI
Vi hava under bergskolekursen en gang varit i tillfälle med ny-justerad Wanners pyrometer göra samtidiga temperaturbestämningar i urbränd ugn med jäsande slagg och i nyreparerad, där chargen kom i vackert kok utan foregående jäsning, och funno: i jäsande ugn tern peratur fore chargeringen 1771°, under jäsningen 1648°, vid jäsningens slut 1723°, fore tappningen 1837°, stålet vid tappningen 1487°; i ej jäsande ugn temperatur för chargeringen 1920°, vid kokets början 1772°. före tappningen 1843°, stålet vid tappningen 15,38°. Båda char-gerna fullkomligt lika sammansalta.
Är ugnen ej i alltför uselt skick, kan smältaren vid jäscharger nog snart genoin onormalt stor inkastning av gas och bläster få upp varmen, så att slaggen biir hel och kvickflytande och elt ordentligt kok börjar, inen dessförinnan har stålet tagit upp en hel del gaser och slaggen åstad-kommit svår urfrätning runt om i fodert vid väggar och eldbryggor, frätt »hyllor», som sen taga onödigt med både avlagningsmassa och tid alt bättra.
O läm pligt sk ro tala också martinsmältarna om och våra svenska martinsmältare äro intelligent folk med skarp blick och skarp om-dömesförmäga. »Olämpligt skro ger sekunda stål.» Hell visst gör det så. Ju rosligare det år, ju sämre biir slålet. Mycket rostig svarv-spån skall man t. ex. ej sätla in, även om spånen äro från l:ma stål, om man vill astadkomma basta svenska material i surt infodrad ugn. Det skulle ju kunna tyckas, att della järnrost kan vara så gott som blodstensfärskmalm, men så är det ej. Orsaken? Ja, möjligtvis kan den ligga i att rostet — såsom en del forskare påstå — haller ammoniak och redan från början kväveorenar badet och i enlighet med H. Braunes asikter därför ger upphov liil elt sekunda stål, möjligtvis ger denna rost för hastigt overgående kisel- och manganraffination, så att koket börjar för tidigt, medförande alt badtemperaturen chargen ige-nom biir för låg och därigenom för mycket gaser i allmänhet upp-tagas och kvarhållas av stålet. Möjligtvis inträffa båda feien och samverka. Ofta håller rostet ock mycket svavel från rökgaser. 1 basiskt infodrad ugn gör sig denna rostigt skros inverkan mindre tydligt märkbar. Utdrives kvävet där av den basiska slaggsamman-sättningen? Fosfor- eller svavelrikt skro duger forstås ej att använda i sur martinugn, om man vill åstadkomma svensk l:ma martin. Det behöver har ingen som helst forklaring.
När smältaren av erfarenhet har anledning börja misstänka, att kolhalten i badel nalkas den för chargen bestämda, sä börjar han laga ut prov. Han kan da, alldeles som vid bessemer och thomas, redan av provets yttre utseende och med kännedom om chargevärmen och chargeföiioppet döma om, vilken kolhalt ungefär, han har i badet, men ser han därav, alt han är nära den rätta, så sänder han och väcker nästa skiftlag och börjar göra verkliga smidesprov. Dessa utföras på sannna sält som vid bessemermetoden och till exempel vid