V. Stälframställning utan färskning.
1. Cementeringsprocesserna.
Definition: Med cementering menas inom järnets metallurgi alt utan alt smälta detsamma kolbinda mjukt järn så, att det vare sig helt igenom biir omvandlat till stål (brannstålsberedningen) eller ock endast på ylan biir omvandlat till stål (ytcementering).
Historik: Brannstålsberedningen, som utföres genom mjukt järns glödgande i fasla kolhaltiga åmnen, år urgammal, ty redan de gamla egypterna heredde brånnstål enligt Agatharcides’ beskrivning på sä sätt, att de glödgade smidesjärn tillsammans med kameldynga, och enligt de lyska hjältesagorna beredde Wieland smed silt stål genom att på samma sätt glödga smidesjärn tillsammans med gästräck* biän denna primitiva början utvecklades brännstälstillverkningen så smaningom aJlt mera till saväl produktionskvantitet som i allt lämp-ligaie ugnar även hår i Sverige till dess S. Rinman konstruerat sin brannstålsugn for vedeldning — troligen i början av 1760-talet** __ men sedan har i detta slälberedningssätt inga framsteg gjorts, ty såviil ugnar som process äro än i dag precis lika som han beskriver dem.*** Sällsynt exenipel på kineseri inom ugnstekniken! Rinmans ugn var dock kanske något bättre än de nuvarande, ty hans hade tre cementeringskistor, de nuvarande blotl en eller två.
Enligt Carl Sahlinf byggdes Sveriges forstå brannstålsugn 1655 vid Davidshyttan i Dalarne, medan Rinmans ugn först uppfördes vid Vissboda bruk av brukspatron C. M. Robsam, »varefter i rask foljd dylika ugnar byggdes även vid Østerby, Åkerby och Älvkarleö».
\ tcementeringen är i form av sätthärdning ävenledes gammal, men så som den nu mest bedrives en mera modern uppfinning och som sådan egentligen en utveckling av compoundståltillverkningen samt framdriven mest av behovet att åstadkomma ett emot nutida granater och kulor tillräckligt på en gång segt och hårt pansar.
* S. u. E. 1907 'sid. 1693.
. 1’,‘Eitni,n« och afhandling om densamma av honom inlämnad till K. Bergskollegium ar 1/75, se Jernets Histona av S. Rinman sid. 947.
Se t. ex. ugnsritningen a pi. VIII till hans Bergverkslexikon.
t Se B. f. B. VV. inom Ö. L. 1912 sid. 562.