STÄLFRAMSTÄLLN1NG UTAN FÄRSKNING 609
De uttagna stängerna sonderslås i korta, för degelsmältning pas-sande bitar och sorteras efter brottutseendet i olika hårdhetsgrader vari sorterarna vinna en förvänansvärd säkerhet.
45 stavrum = 90 famnar ved åtgå per bränning men vid generatorgas av sAgverksavfall nära dubbel vedvolym och en bränning lager ungefär en månads tid, i det att 8 5 9 dagar åtgå för inläggning, 10 å 14 för eldning, 8 å 11 för avsvalning och 3 för uttagning. Processen utmärker sig för låg arbetskostnad men hög bränslekostnad, vilken senare ju emellerlid om masugnsgas komme till användning kunde ofantligt nedbringas, då ock arbetskostnaden bleve lagre om (lera ugnar höllos samtidigt i gång.
B. Ytcementering.
(Einsatzhärtung, Case hardening, Trempe de surface, Poverchnostnaja zementazija tempera della superflci, teniple de superflcie.)
a. Ugnarna.
Dessa är dels byggda för eldning med masugnsgas eller naturlig gas, generatorgas eller olja dels kunna de vara byggda vare sig med eller utan regeneratorer eller reku pera torer. Enklaste anordningen av ugn för mycket grova plåtar synes å pi. XCIV, å ugnar avsedda för pjäser av mindre grovlek finnas goda avbildningar i S. u. E. 1912 sid. 115, 191, 192.
b. Materialen.
Vanligen cementeras endast mycket mjukt stål (0,1 o % C eller under) och endast krom-nickelstålplåtar tagas ibland med 0,2 5 å 0,3 o % kolhalt. Manganhalter upp till 0,4 o %, kromhalter upp till 0,7 5 å 1,0 % påskynda cementeringen, nickel åter samt svavel och fosfor motverka den, men nickel gör forstås den färdigcementerade plåten mycket seg.
Krafliga cementeringsmedel äro kolvätehaltiga gaser, oljor och fasta kolhaltiga ämnen, och som de sistnämnda äro billigast i användning och lättsköttast, användas de så gott som uteslutande vid grövre pjäsers cementering, medan de förstnämnda, gaser och oljor, brukas vid vetenskapliga försök och manufakturering.* De fasta ut-göras dels av sådana vilka vid upphettningen ej sintra eller halvsmälta, dels av halvsmältande. De basta av de forrå bestå av 3 delar träkols-och 2 delar bariumkarbonatpulver eller av 9 delar träkol- och 1 del koksaltpulver. Av de senare åter, som påsmetas de ytor man vill härda (egentlig sätthärdning), är befunnet bäst en deg av 2 delar ferro-cyankalium och 1 del kaliumbikromat utrörd med dextrin. Träkols-
* Tillhör detta läroämne.
39.