614
JÄKNETS METALLURGI
stål av oanad kvalité. Köpte engelsmännen det? Nej visstinte. Men fransmännen gjorde det och snart gingo franska knivar av Huntsmanns stål England runt. Sheffielder-knivfabrikörerna blevo lortvivlade. Ed av dem lade sig klädd i trasor stelfrusen en yrvädersnatt utanför Hunlsmanns gjuteri. Bars av barmhärtighet av Huntsmanns arbetare in atl värmas lili liv vid ugnarna, såg huru fabrikationen tillgick och trusten satte genast i gang på samma sätt — väl aklande sig för atl låla sina arbetare bära in all värma andra frusna stackare! Nej då, inen med Huntsmann konkurrerede de på slsårpen hos hans avnämare. Delta var på 1740-talet, då Huntsmann byggt silt verk vid Handsworth utanför Sheffield. Föga heder har England av den lyskens uppfin-ning. Men desse män, som på så vanhederligt sätt bekommit kun-skapen om den hederlige mannens uppfinning, den de ej ville köpa ulan helt enkelt stulo, de bildade världens första stållrust och stängde sina verk für var och en annan intresserad. Överallt världen runt undrades, huru delta märkvärdiga stål gjordes. Men ingen slapp in över trustens trösklar. Stackars Huntsmann blev i det närmaste ihjäl-konkurrerad.
Vad nu den svenska gjutstålshistorien angår, så är den eil ännu oskrivet kapitel, vari dock brukspatron C. Sahlin, vår ivrige och energiske forskare i svenska järnets annaler, börjat bryla sikllinjer. Av honom uppmärksamgjordes jag på, att en liten stålbit i bergshög-skolans samlingar, liggande utan varje annan forklaring, men stamplad med namnet Ersta, är ett prov från Sveriges första degelslålsverk. Ja, han har rält. Sven Rinman talar i Jernets historia och i sitt Berg-verkslexikon om »en svensk vilter bergsman, som anlagt gjutståls-verk». Denne viltre svenske bergsman var, som Sahlin påvisar, assessor B. Qvist Andersson (Swinhufvud), född 1726, död 1799. Sedan hans anläggning slutade drivas dröjde del ända tilis Vikmanshyttans degelslålsverk kom i gang innan någon av Sveriges brukspatroner åter kom sig för med atl Lillverka gjutstål, trots att de samtliga i en hel bergslag årtionde efter årtionde gingo på med atl sälja råmaterialen till Englands gjutstålstillverkning, ett fult kapitel i svenska jäintill-verkningens historia! Till sist vågade dock även Dannemoraverken för-söka och skedde detta vid Österby under baron Gustaf Tamms ledning. Där anlades degelstålsverket år 1870 av Dannemora Gjutståls A. B och overtogs 1881 av Aktiebolaget Österby bruk, vilket ännu i dag driver detsamma. På de sista åren hava tillkommit två nya verk, nåm-ligen Fagersta och Söderfors.
a. Ugnar och deglar.
Ugnarna: Huntsmann fann, att han måste hava skarpt drag och elda med koks, om han skulle få så hög temperatur, att stålet blev kvickflutet. Han konstruerede därför sina ugnar på så sätt, att han placerade dem i en grop under verkstadgolvet och gjorde dem som