STÄLFRAMSTÄLLNING UTAN FÄRSKNING 613
Den mindre
S = 0,0 2 0 % Ca — 0,2 o o » Mn = 0,1 70 »
Båda äro väl smälta och visa en utpräglad pipe men för resten fast och slaggfri stålmassa, så det kan ej finnas minsta tvivel om, atl ej här foreligger fullgod degelstålsprodukt. Swedenstierna har hemfört den större »wootzen». Deras dimensioner hava Ursprungligen varit:*
Den mindi’es Den störres
övre diameter 13 mm 16 mm
nedre » 10 » 10 »
Ijocklek 8 » 13 »
De stockkonservativa engelsmännen hade längt förut exploaterat Indien och hade med sina skepp fort hundratals Ions wootz over till Europa — forstås föraktande att laga reda på vari delta den liden tin der bara ståls förtjänst låg. Del var ju en god handelsvara och därmed basta! Och hade ej en son till en lysk invandrare blivit ur-inakare, så hade engelsmännen sålt wootz än utan alt tråga eller huru det gjordes. Emellertid hade sent omsider en tysk urmakeriarbetare flyttat in till Doncaster. Han helte Huntsmann. Han fick 1704 en son, i dopet kallad Benjamin. Uppfostrad i faderns yrke och begåvad med reflexionsformåga började denne, då han övertagit verk-staden, grubbla över svårigheterna att få stål nog jämnt och fint för de fina axlarna och fjädrarna i uren, som han förfärdigade. Axiarna gick det väl an med, inen fjädrarna gåvo ej jämna spiraler, ty trois den bästa härdning och jämnaste dragning blevo spiralerna »krokigt ojämna». Han skaffade sig Steyermarks linasie garv-stålsmårken (den tidens finaste stål), men del hjälpte ej. Spiralerna blevo i alla fall ojämna. Då flog den tanken upp för honom; Månne om jag smalter stålet, det biir jämnare? Nå, han beslol försöka, ej anande, all delta beslut skulle taga hans livs bästa krafter, ej anande, att andra skulle stjäla hans livskrafts resultat! Men det fanns jobbarschakaler den liden med. Man må läsa hans strä-vandens historia målad av Beck i ingalunda för berömmande tärger, och man knyler näven. Han arbetade oförtrutet viss om tiel riktiga i sin idé. Han grävde med sorg och bekymmer ned sina misslyckade göten runt omkring sitt verk, diir de bloltats vid senare schaktningar. Deglar, som kunde smälla stål, funnos ej då. Han mäste göra törsök på försök för alt längt om länge få deglar, som ej segrade samman vid denna nya krävande hetta. Han mäste konstruera ugnar, som künde ge denna hittills oanade »helveteshetta». Ulan kredit, utan jobbarintresse. Blodstårar! Men till sist var saken klar. Han gjorde
* Båda äro illa åtgångna. Av den större finnes blott hälften kvar, av den mindre <::a ’/»• O—a.