ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
ti 12 JÄRNETS METALLURGI brända mjuka kärnan återfår full seghet, dels den cementerade ytan må få högsla hårdhet. Delta sker genom i regel tvenne uppglödningar med åtfoljande härdningar i vatten och böra dessa ske vid följande temperatur: Vanligt kolst&l Nickehtål och kromstål med 2 % Ni med 6 % Ni med 7 % Ni avkylning efter cementeringen ned lill minst 600° = — = uppvärmning lill och härdning vid 1025° 1000° 850° onödig uppvärmning lill och sluthärd- minst 705° ning vid 750° 700° 675° 675° 2. Gjutstålsmetoden. (Ticgelstahldarstellung, Crucible Steel Proccss, Fabrication de l’acier au creuset, Polutschcnie ili proisvodstvo litogo sheljcsa, Fabricazione al corgiuolo, Fabricacion del acero al crisol.) Definition: Denna, som till skillnad från Uchatiimetoden vanliget! brukar kalias »vanliga degelstålsmetoden», består i alt titan egentlig färskning åstadkomma smält stål genom att endast helt enkelt smälta brännstal utan färskningsmedel men med desoxidations- och legeringstillsatser eller ock genom att smälta samman tackjärn med mjukt slångjårnsavhugg och behöriga legeringsämnen. Historik: Även degelstålstillverkningen är urgammal, ehuru den i Europa i början av kristna tideräkningen helt föll i glömska. I Indien tillverkades stålet under namn av wootz-vadschra i Golkonda så tidigt, att tillverkningen besjunges redan i de äldsta heliga sångerna och fortlevde där ännu på 1800-talet, ja kanske här och var ännu. Av svartmalmssand som forekommer där i stora massor gjordes först i låga schaktugnar mjukt järn, detta utsmeds och sönderhöggs, var-efter bitarna blandade med spånor av cassiaträ nedlades i helt små deglar samt i dem först upphettades vid gulvarme några timmar, så att järnet kolbands till stål och sen i 4—6 timmar utsattes för fullaste vitvärme, därefter uttogos och sönderslogos, då man ur varje degel bekom en halvrund lilen stålkaka, som sedan hopvalides med andra dylika och utsmeds liil stål* Elt par på berghögskolan förvarade dylika wootz väga: den mindre 155 gr, den större 340 gr. De hava hefunnits hålla: Den mindre Den större C = 0,770 % C = l,70% Si = 0,1 5 o » P = O,o i o » Om wootz nutida tillverkning se J. K. A. B. 1912 sid. 963.