STÄLFRAMSTÄLLNING UTAN FÄRSKNING
4-kantiga schakt, i vilka schakt han på c:a 3 fots höjd över askrums-bolten anordnade eil planrost, å vilket han lade en stenplatta, på vilken degeln sattes. Han fann nämligen alt degelns hollen höll sig för kall, om densamma ställdes direkt på roststängerna. Från schaktets överdel utgick en rökgaskanal in i en å verkstadsgolvet uppbyggd skorsten. Varje ugn hade sin skorsten och inera än två deglar rymde de sällan. I c:a 100 år användes denna Huntsmanns ugnsmodell överallt, dar degelstål tillverkades. Sä kom William Siemens med de regenerativa ugnarna och så småningom inarbetade de sig även i de konservativa gjutstålsverken saml äro nu de därstädes så gott som uteslutande anviinda. Dessa senare ugnar* (se pi. XCV), som, även de, vanligen äro placerade under hyttgolvet och hava ugnsrumsvalvet i form av avlyftbara segment, likna martinugnar men hava plan botten i ugnsrummet. De vanligaste (fig. 1) hava luft- och gasinlednin garna på långsidorna och deglarna då placerade i två eller tre rader, 9—48 stycken deglar i varje ugn och ugnsrummen avdelade i fack genom tvärväggar, men undantagsvis byggas ock ugnar med inledningarna i gavelsidorna (fig. 2 och 3) samt då rymmande 18 upp till 60 stycken deglar. Den senare ugnstypen bygges ibland över golvet för 40—120 st. deglar. Ugnens dimensioner beräknas, vad regenatorkamrarnas volym angår, i likhet med vid martinugnar för samma timme-bränsle-åtgång. Ugnsrummet åter efter deglarnas behov av utrymme. Lågan måste hava golt utrymme att spela runt om varje enskild degel (vid tre rader deglar c:a 1200 mm ugnsbredd. Vaxelventiler och forankringar äro likaledes fullkomligt lika med dem vid martinugnarna. Mitt i ugnsrummets botten är ett hål, varigenom stål, som rinner ur möjligt-vis sprickande deglar, kan komma ned i och uppsamlas i ett rum under bottenhällen. Den sistnämnda hålles täckt med ett c:a 5 cm tjockt lager av koks, å vilket deglarna ställas.
Deglarna: Numera användas här i Sverige uteslutande engelska grafitdeglar (Morgan, Battersea, London). Deras fabrikation tillgår så, att grafil (helst från Ceylon), så bergarts- och svavelfri som möjligt, först torkas vid 40° lemp, och sedan males i kollergång. På samma sätt behandlas så eldfast lera (engelsk blå eldf. lera) och i klimpar brand chamotte. Övriga råmaterial äro koks- och träkolspulver (såg-
spånsmjol) och mald degelskärv Hanemann omtalar följande bland-
ningar grafit. lera chamotte koksstybb träkolsstybb degelskärv
«... 48 22 30
b . . . — 33 40 7 20
c . 41 30 23 6
d . . . 50 25 25 i
* De svenska för bättre, men få ugnarna äro i vissa detaljer olika de å planschen avbildade, och där-på de respektive verkens onskan ej i tryck utan endast under föreläs-
ningarna i ritning förevisas.