JÄRNETS METALLURGI
grafit lera chamotte koksstybb träkolsstybb degelskärv
e . . 50 50 — — —
f ■ ■ . 41 30 23 6 — _
Massan blandas först torr, sedan fuktad. Får så ligga fuktad i 12 lirnmar och knådas sedan i maskin, 3 å 4 gånger, varefter man i degelpress formar den till deglar. Dessa torkas sedan 1 vecka vid c:a 20°, 1 vecka vid c:a 35°, 1 vecka vid c:a 45° och 1 vecka vid 50—60° under kraftig ventilation. Innan deglarna sedan få nedsättas i smält-ugnen, måsle de försiktigt förvärmas helt långsamt under 8 å 10 lim-mar upp till 900 a 1000° temperatur. Förvärmningen sker bast i en etageugn, i vårs overstå våning är blolt 200°, mellersta 400°, nedersta 900°, men innan de flyttas in i den overstå böra de vid smältugnens regeneratorväggar vara väl förvärmda och skarptorkade, eljes flagna de av.
b. Processens utförande.
Man skiljer vanligen på tre förfaringssätt: l:o Smältning av brännstäl, 2:o sammansmältning av tackjärn och stängjärnsavhugg och 3:o » » kolstybb » »
Vid en del verk tylles chargerna i deglarna, redan innan dessa insättas i förvärmningsugnen (utomlands isynnerhet vid lerdeglar, som aldrig användas mer än en gång och vid ugnar liggande över golv-nivän, dar deglarna sältas in genom lucka i framväggen), vid andra verk åter nedsättas deglarna först i ugnsrummet försedda på hotten blott med ett lager slaggbildande ämnen eller med pulveriserad tegel-skärv, som skyddar botten mot all bli sönderslagen, när chargen ned-hälles. Består denna av större bitar, så nedskaffas de med en slags skoptång, är den i form av småbitar åter, så nedsättes i degeln en plåttratt, varigenom beskickningen nedhälles. De fiesta legerings-ämnen såsom kisel, wolfram, krom, nicke] och vanadin blandas med chargen före nedhällandet, manganen åter nedskaffas i degeln först sen chargen smält, ty den skär eljes alldeles för skarpt pä degelväggarna, därvid dessutom orsakande höjning i stålels kol- och kiselhalter,* reducerande ut kisel ur chamottemassan och överförande grafiten till stålet samt därvid själv försvinnande ur detta. Med chargen ned-släppes för bildande av slagg utomlands glasskärv, hos oss masugns-slaggpulver.
Deglarna rymmande osmäit charge till 20 å 25 kg stål få stå så länge efter sedan chargen i dem blivit väl smält, att gasbubblingen upphört, stålet står lugnt och slaggen flyter lätt. De upplyftas då degel
* En. viss höjning i kiaelhalten genom manganens verkan på degelväggarna är rent av nödvändig dar endast brännstäl smaltes, ty eljes bli götena blåsiga. Men väl att obser-vera är, . att det ej är manganen i och för sig som gör stålet tätt, utan endast medelbart genom kiselreduktionen.