JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
53
vridning eller två eller flere av dessa påkånningar tillsammans. Och man har funnit, att om ock i regel ett material, som visar sig füllt pålitligt for den ena påkånningen, ej sviker vid den andra, så är likväl ej säkert, att det ej, trots del är fullgott vid den ena, är mycket. svagt vid en eller flere av de andra. Då det gäller att bedöma ett järnslags förträlTlighet, så nöja vi oss i regel med att endast taga reda på, huru ’ietsamnia forhåller sig vid drag- respektive tryck-påkanning eller v>d slagprov, och äro vi tämligen lugna för, att är det fullgott vid dessa båda slag av päkänningar, är det så ock vid alla andra. Endast for S;irskilda andamål avsedda material prova vi även medelst böjning eller vridning. Likaledes lägga vi huvudvikten vid bedömandet av Materialet vid de siffror, som angiva storleken av följande faktorer: strackningspåkanning: l:o Brotthållfastheten uppmätt i kilogram Pe>' kvadratmillimeter, 2:o elasticitetsgränsen* i d:o, 3:o tänjbarheten uPpmätt i % av provningslängden och kontraktionen uppmätt i % av den uppmätta ursprungliga genomskärningsytan. Vid slagprov fästa " oss vid den siffra, som angiver vid vilken slagstyrka prov-stängen avknäcktes, d. v. s. vid vilken hejarvikt och hejarfallhöjd brott »Ppstår.
Såsom goda exempel på huru ett fullgott svenskt malerial vid strj>ekhållfasthetspr0vning hör visa sig anföres hår nedan dels trenne P’ovserier å Domnarfvets, Hofors och Gysingejärn- och stålsorter, dels Slffror anförda av W. Hoffstedt.
Såsom av labellerna IV—VI framgår stiga elasticitets- och pro-P°i lionalitetsgränserna samt draghållfastheten med stigande kolhalt J'PP liil omkring 1 % C., medan tänjbarhet och kontraktion avtaga. -1 aledes finna vi av tabellerna Vil—VIII att utglödgning verkar för-nahligl på isynnerhet tänjbarhet och kontraktion, medan härdning [p0,61. v^1-(^ena för proportionalitetsgransen, draghållfastheten och kon-la lionen, men minskar tänjbarheten.
-eyheten hos jiirn och stål, som vi järnmän kalia en kombination e an forlängning och brottstyrka, är motsatsen till sprödhet. Vad V1 härvid Martin % C 0,io
mena torde bäst framgå av nedan anförda exempel:
om
den
0,1 o 1,00
ej så seg
draghållfasthet kg
visar = 36 o. forlängning på
» =102 <
> = 36 men
» = 92 »
blott
« o =
II II II II w o c* oo
H + 3T =
120
120
96
101
gD
En skicklig stålprovare känner delta vid skulle om 4 sådana material avgiva just Ur Hoffstedts stålgjutgods ’ ‘
och
prov med handhammare sådana domslut.
ovan anförda arbete torde såsom exempel på gott s böra anföras nedanstående tvenne fabrikat se tabeil IX:
Respektive proportionalitetsgransen.